Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Meny

Optisk fiber saknas i städernas småhusområden – konsumenterna upplever priserna vara höga

Det råder stora skillnader i tillgången till optisk fiber i Finland beroende på område och typ av bostadsbyggnad. Särskilt vad gäller småhus i städerna borde tillgången till förbindelser med optisk fiber förbättras. Konsumenterna upplevde alltjämt att kostnaderna för optisk fiber är höga och efterfrågan möttes nödvändigtvis inte av utbudet. Det totala antalet investeringar i optisk fiber har inte ökat de senaste åren. Ytterligare satsningar behövs för att jämna ut skillnaderna mellan områden och bostadstyper.

Optisk fiber ger användarna snabba och driftsäkra bredbandsabonnemang med hjälp av vilka alla internet- och tv-tjänster kan användas smidigt. Den optiska fiberns egenskaper blir allt viktigare i framtiden då tjänsterna blir mångsidigare och kraven på nätet ökar. Med optisk fiber kan man nå laddningshastigheter upp till åtminstone 100 megabit. I slutet av 2019 fanns optisk fiber tillgänglig för 38 procent av hushållen i Finland.

I Transport- och kommunikationsverket Traficoms översikt över optisk fiber granskas antalet abonnemang som utnyttjar fast optisk fiber samt tillgången till dessa, konsumenternas behov samt investeringar och den allmänna prisnivån. 

Endast lite optisk fiber finns tillgänglig för småhus i städerna 

I slutet av 2019 fanns drygt en miljon fiberoptikabonnemang. På tre och ett halvt år har antalet nästan fördubblats. Fiberoptikabonnemang fanns tillgängligt till 26 procent av alla finländska byggnader. Tillgängligheten var ojämnt fördelad: fiber hade endast dragits till 25 procent av radhusbyggnaderna och småhusen, men däremot till 43 procent av höghusbyggnaderna. 

På kartan visas fibertillgångens procentandelar av småhus och radhus samt höghus per byggnadstyp. Fiber hade dragits till sammanlagt 25 procent av småhusen och radhusen och till 43 procent av höghusen.
Bild 1. Byggnadernas tillgång till fiber per landskap 12/2019, % av byggnadstypen.

Andelen byggnader med fiber jämfördes mellan de olika områdesklasserna. Områdesklasserna är urbana kommuner (58 st.), landsbygdskommuner (187 st.) och tätortskommuner (65 st.). Detta är Statistikcentralens indelning av kommunerna.

I urbana kommuner fanns abonnemang med optisk fiber tillgängliga endast för 17 procent av småhusen. I landsbygdskommuner däremot var situationen betydligt bättre, andelen småhus med fiberoptik var hela 38 procent. Tillgången till optisk fiber i höghus var nästan samma i de nämnda typerna av bostadskommun.

På bilden visas andelen byggnader med fiber per byggnadstyp i områdesklasserna. Urbana kommuner: Småhus 17 %, radhus 24 % och höghus 44 %. Tätortskommuner: småhus 28 %, radhus 30 % och höghus 38 %.  Landsbygdskommuner: småhus 38 %, radhus 45 % och höghus 47 %.
Bild 2. Andelen byggnader med fiber av byggnaderna i kommunernas områdesklasser.

Konsumenterna upplever alltjämt att priset på optisk fiber är högt

Under konsumentenkäten som Traficom lät göra våren 2020 frågades hur mycket respondenterna är redo att betala för att få tillgång till optisk fiber. Traficom har uppskattat att priset på ett abonnemang med optisk fiber i genomsnitt är 1 500–2000 euro. Endast 9 procent av respondenterna är redo att betala detta genomsnittliga pris för abonnemanget. En stor majoritet anser att priset borde vara under 1 000 euro.

I konsumentenkäten efterfrågas hur mycket respondenten som mest är redo att betala för att låta installera ett abonnemang med optisk fiber till sitt hem. Enkäten innehåller färdiga svarsalternativ. Frågeformuleringen har förändrats något under åren, och i början av 2020 berättade man i början av frågan om fördelarna med ett abonnemang med optisk fiber och om de genomsnittliga priserna.
Bild 3. Betalningsberedskap för ett abonnemang med optisk fiber.

I en annan konsumentundersökning som utfördes i början av 2020 frågades inom vilken tidsram respondenten tror att hen eller hens hushåll kommer att ta i bruk ett abonnemang med optisk fiber eller ett motsvarande fast abonnemang med vilket alla möjliga internettjänster kan användas smidigt. En fjärdedel meddelade att ett sådant här abonnemang redan används och ytterligare en fjärdedel tror sig använda ett sådant abonnemang senast inom tre år. Däremot tror en dryg femtedel att de aldrig kommer att få tillgång till en sådan, driftsäker fast nätförbindelse.

I Traficoms mindre konsumentundersökning frågas när respondenten tror att hen eller en familjemedlem börjar använda ett abonnemang med optisk fiber eller en motsvarande fast förbindelse med vilken man smidigt kan använda alla slags nättjänster. Den här frågan har endast frågats en gång i början av våren 2020. Antalet respondenter är 1 004.
Bild 4. Användningen av optisk fiber i framtiden.

Investeringarna i optisk fiber har förblivit på samma nivå 

Investeringarna i optisk fiber har de senaste två åren varit drygt 170 miljoner euro i året. Under de två senaste åren har fiberinvesteringarna i access- och abonnentnätet utgjort nästan 70 procent av alla fiberinvesteringar. Den resterande 30 procenten av fiberinvesteringarna används för stamnätet och basstationerna. Investeringarna i optisk fiber utgör cirka två tredjedelar av det fasta nätets investeringar och lite under 30 procent av hela televerksamhetens investeringar.


I figuren visas investeringarna i optisk fiber och i övrig televerksamhet åren 2016–2019. Investeringarna i optisk fiber presenteras som helhet och åtskilt för investeringar i optisk fiber i access- och abonnentnätet, stamnätet och för basstationerna. Som större helheter presenteras investeringar i fast nät, investeringar i fast nät + mobilnät och investeringar i televerksamheten.
Bild 5. Investeringar i optisk fiber och övrig televerksamhet.

Ett abonnemang med optisk fiber och en hastighet på 1000 mega är det vanligaste fiberabonnemanget som säljs till konsumenterna. De genomsnittliga konsumentpriserna har sjunkit i hastighetskategorin 1000 mega från 58 euro till 46 euro på två år. I hastighetskategorierna granskas i regel endast hastigheten nedströms, som innebär abonnemangets förmåga att ta emot information. Med hastigheten uppströms avses sändningen av information. Abonnemang där hastigheten både ner och upp är minst 100 mega kostade i genomsnitt 36 euro i månaden. Priserna för dessa abonnemang har varit nedåtgående de senaste två åren. Tekniken som används i denna hastighetskategori är i prisjämförelsen fiber i alla situationer.

För jämförelsens skull visas på bild 6 även de genomsnittliga månadspriserna för 100 mega och 10 mega. Abonnemang på 100 och 10 mega erbjuds via fibernätet, kabel-tv-nätet och kopparnätet.

Figuren visar en tidsserie från juni 2018 till maj 2020 vad gäller de genomsnittliga konsumentpriserna för fast bredband. Konsumentpriserna granskas med fyra månaders mellanrum. Hastighetsklasserna är 10 Mbit/s, 100 Mbit/s, 100/100 Mbit/s och 1000 Mbit/s.
Bild 6. Genomsnittliga konsumentpriser i olika hastighetskategorier.

Ytterligare information

Översikt över optisk fiber 2020  (på finska)

Joonas Sotaniemi, kommunikationsmarknadsexpert, joonas.sotaniemi(at)traficom.fi, tfn 029 539 0309

Marja Heinonen, kommunikationsmarknadsexpert, marja.heinonen(at)traficom.fi, tfn 029 539 0306 (konsumentundersökning)