Traficoms utredning ger medel att bedöma nationellt viktiga flygplatser
Transport- och kommunikationsverket Traficom utredde kriterier för bedömning av nationellt viktiga flygplatser. På basis av utredningen ska man inte bedöma styrkorna och svagheterna i Finlands flygplatsnät endast på ekonomiska grunder utan man ska också beakta andra samhälleliga konsekvenser.
"Syftet med utredningen var att utforma en systematisk och transparent bedömningsram för att fastställa riksomfattande viktiga flygplatser. Med hjälp av ramen är det möjligt att bedöma styrkor och svagheter i det nuvarande flygplatsnätet," säger överdirektör Emil Asp.
Utredningen är en del av genomförandet av den riksomfattande trafiksystemplanen (Trafik 12). Den motsvarar den åtgärd som anges i planen, enligt vilken nationellt viktiga flygplatser ska fastställas år 2027 på basis av särskilt utarbetade kriterier. Enligt Trafik 12-planen görs fastställandet under ledning av kommunikationsministeriet och den beaktar även andra utredningar som hänför sig till sakhelheten, bland annat den pågående utredningen om lufttrafikens konsekvenser för trafiken och regionalekonomin.
Bedömningen ska beakta de nyttor och kostnader som uppstår för samhället
Den föreslagna bedömningsramen baserar sig på kriterier som gäller passagerarantal och utvecklingen av dem, flygplatsernas finansiella nyckeltal, den samhällsekonomiska effektiviteten, regionalekonomiska konsekvenser, försörjningsberedskap samt Försvarsmaktens behov. Under utredningsarbetets gång hördes ett stort antal intressentgrupper.
Utvecklingen av flygplatserna i Finland präglas av två motsatta trender vilka har accentuerats efter coronapandemin: Passagerarantalet vid de turistinriktade flygplatserna i Norra Finland har ökat i takt med den internationella turismens tillväxt, medan passagerarantalet i Uleåborg och vid flygplatserna söder därom har minskat.
Förändringarna är mer strukturella än tillfälliga, och för tillfället verkar det inte finnas några sådana faktorer som avsevärt skulle ändra denna utvecklingsriktning.
Flygplatsnätets ekonomiska situation är mycket ostabil: av nätverksflygplatserna är endast Rovaniemi lönsam, och andra nätverksflygplatser drivs endast med intäkter från Helsingfors-Vanda flygplats.
"Flygplatsnätet är samtidigt föremål för ekonomiska, strategiska och samhälleliga mål. Flygplatsnätet, finansieringen av det och lösningsmodeller ska bedömas på ett mer omfattande sätt även med tanke på flygplatsernas företagsekonomiska lönsamhet, ur perspektivet av de nyttor och kostnader som uppstår för hela samhället", konstaterar Asp.
Försvarsmaktens och försörjningsberedskapens behov är inriktade på vissa flygplatser
I Försvarsmaktens användningsbehov betonas huvudbaserna Jyväskylä, Kuopio, Rovaniemi och Tammerfors. Huvudbaserna utgör stommen för Flygstabens verksamhet som mindre baser kompletterar.
I försörjningsberedskapen betonas flygplatserna i Tammerfors och Åbo som har potential att fungera som reservflygplatser när Helsingfors-Vanda flygplatsen är ur drift.
I utredningen har man också betraktat hälso- och sjukvårdstransporter som är bland de viktigaste i Finlands interna flygtransporter. I bilagan till utredningen har man även betraktat läget med alternativa drivkrafter och utvecklingen av dem, jämförelsen mellan Finland och Sverige med avseende på flygplatsnäten samt flygplatsavgifter och de ekonomiska perspektiv som är förknippade med dem.
Ytterligare information
Emil Asp, överdirektör, tfn 029 534 5657, emil.asp@traficom.fi
Suvi Jousmäki, avdelningschef, tfn 029 534 6791, suvi.jousmaki@traficom.fi