Internationella regelverk för sjötransport av farligt gods

1974 års internationella konvention om säkerheten för människoliv till sjöss (FördrS 11/1981): Kap. VII i SOLAS-konventionen innehåller regler om transport av farligt gods och har följande indelning:

• Del A - transport av förpackat farligt gods och tillämpning av IMDG-koden
• Del A-1 - transport av farligt gods i bulk och tillämpning av IMSBC-koden
• Del B - konstruktion och utrustning av kemikalietankfartyg och tillämpning av IBC-koden
• Del C - konstruktion och utrustning av gastankfartyg och tillämpning av IGC-koden
• Del D - specialkrav gällande transport av vissa radioaktiva ämnen och tillämpning av INF-koden.

Finland, Sverige, Danmark, Tyskland, Estland, Lettland, Litauen och Polen har genom ett samförståndsavtal (Östersjöavtalet) kommit överens om ett undantag från kraven i IMDG-koden. Möjlighet till undantag ges i IMDG-koden, punkt 7.9.1.1. Östersjöavtalet gör det möjligt att följa regler som avviker från IMDG-koden när farligt gods som avses i ADR och RID, de internationella regelverken för väg- och järnvägstransport, transporteras på rorofartyg i Östersjön. 

Med stöd av avtalet får farligt gods klassificeras, förpackas, märkas och dokumenteras enligt ADR/RID-bestämmelserna. Avtalet gäller hela Östersjön men i områden med låg våghöjd får ADR/RID-bestämmelserna tillämpas i större omfattning. 

Rederierna kan tillämpa avtalet på all begränsad rorotrafik i egentliga Östersjön, Bottniska viken, Finska viken och inloppet till Östersjön, om avtalets krav på besättningens utbildning m.m. uppfylls. För att ett fartyg ska kunna användas för transport av farligt gods enligt Östersjöavtalet måste besättningen vara tillräckligt förtrogen också med ADR- och RID-bestämmelserna. 

Behållare som är typgodkända enligt bestämmelserna för landtransport får transporteras inom hela Östersjöområdet, och övriga ADR-typgodkända förpackningar i områden med låg våghöjd. Vid behov ska avsändaren utöver ADR- och RID-märkningarna också ange om det är fråga om en transport som kan utgöra en risk för den marina miljön. 

Östersjöavtalet tillämpas på bl.a. följande rutter med avgångshamn i Finland: Helsingfors–Tallinn/Muuga, Nådendal–Kapellskär, Åbo–Stockholm, Vasa–Härnösand, Vasa–Umeå.

MARPOL-konventionen, bilagorna I - III: Protokollet av år 1978 till 1973 års internationella konvention till förhindrande av förorening från fartyg är publicerad i Finlands författningssamlings fördragsserie (FördrS 51/1983).

Konventionen innehåller bestämmelser vilkas syfte är att förhindra förorening från fartyg. Konventionen har i detta nu sex bilagor som innehåller närmare tekniska bestämmelser. Bestämmelser om transport av farliga och skadliga ämnen finns i bilagorna I - III (Extern länk).

• Bilaga I - bestämmelser om förhindrande av förorening genom olja
• Bilaga II - bestämmelser om transport av flytande kemikalier i bulk
• Bilaga III - bestämmelser om transport av skadliga ämnen i förpackad form