Flyghinder

Bestämmelser om när man ska ansöka om flyghindertillstånd för ett hinder finns i 158 § i luftfartslagen 864/2014. 

När man bestämmer huruvida man ska ansöka om flyghindertillstånd ska man beakta avståndet till den närmaste flygplatsen och dess läge i förhållande till objektet.

För att se var flygplatserna ungefär ligger kan man till exempel använda (innehåller inte okontrollerade flygplatser eller reservlandningsplatser).

Ett flyghindertillstånd krävs om objektet som ska sättas upp

1. reser sig högre än 10 meter över mark- eller vattenytan och är beläget inom en sådan rektangel runt en flygplats, en flygplats för lätta luftfartyg eller en bana på en reservlandningsplats vars långsidor är på 500 meters avstånd från banans centrumlinje och kortsidor på 2 500 meters avstånd utåt från bantrösklarna,
2. reser sig högre än 30 meter över mark- eller vattenytan och är beläget utanför ett område som avses i 1 punkten men på högst 45 kilometers avstånd från referenspunkten för en trafikflygplats (Finavia, Enontekis, Villmanstrand, S:t Michel, Seinäjoki),
3. reser sig högre än 30 meter över mark- eller vattenytan och är beläget utanför ett område som avses i 1 punkten men på högst 12 kilometers avstånd från reservlandningsplatsens referenspunkt eller referenspunkten för någon annan flygplats än en trafikflygplats (Finavia, Enontekis, Villmanstrand, S:t Michel, Seinäjoki),
4. reser sig högre än 60 meter över mark- eller vattenytan och är beläget utanför de områden som avses i 1–3 punkten.

Exempel 1:

Fråga: Ska jag ansöka om flyghindertillstånd för min nya spannmålssilo som är 20 meter hög och ska byggas sidledes på 400 meters avstånd från banans centrumlinje på Lapinlax flygplats?

Svar: Ja. För alla konstruktioner som är högre än 10 meter krävs ett flyghindertillstånd om de ligger sidledes på 500 meters avstånd från banans centrumlinje (parallellt med banans långsida).

Exempel 2:

Fråga: Ska jag ansöka om flyghindertillstånd för min nya amatörradiomast som är 50 meter hög och ska byggas på 52 kilometers avstånd från närmaste trafikflygplats eller annan flygplats?

Svar: Nej. Mastens höjd understiger 60 meter och avståndet till en trafikflygplats är större än 45 kilometer.

Exempel 3:

Fråga: Krävs det ett flyghindertillstånd för en bilkran som är 40 meter hög och används för att lyfta huselement på 20 kilometers avstånd från Björneborgs flygplats?

Svar: Ja. Kranen ligger på mindre än 45 kilometers avstånd från flygplatsen och är högre än 30 meter.

Flyghindertillstånden handläggs normalt i den ordning de kommer in, med begränsade resurser. Sökanden ombes förbereda sig för handläggningen av tillståndet genom att skicka in ansökningarna tillräckligt tidigt.

Handläggningstiden varierar beroende på objektet och arbetskön, eftersom handläggningen förutsätter utlåtanden från andra parter samt eventuella tilläggsutredningar.

Hindrets läge bör vara fastställt på ett exakt sätt innan man ansöker om tillstånd. I praktiken kan det finnas betydande skillnader i förhållandena för uppsättandet av hindret även i ett mycket litet område. I detta fall är det tillåtet att flytta hindret sidledes inom en radie av cirka 50 meter från läget som anges i tillståndet utan att behöva ansöka om nytt tillstånd, om hindret inte blir högre och det ligger på ett långt avstånd från flygplatser, utanför räckvidden av hinderbegränsande ytor. Sådan förändring ska meddelas till Traficom i samband med anmälan om färdigställande, och de verkliga lägeskoordinaterna i koordinatsystemet ETRS89 geografiska (~WGS84).

Det är inte tillåtet att göra hindret högre än vad som anges i tillståndet utan ett nytt tillstånd. Om höjden ökas, ska man ansöka om nytt tillstånd hos Traficom.

Hindret får vara lägre än vad som anges i tillståndet utan att man behöver ansöka om nytt tillstånd. Den verkliga höjden ska meddelas till Traficom i samband med anmälan om färdigställande. 

Punkten i fråga ger möjlighet att utföra lyftningar eller sätta upp konstruktioner som är högre än 10 meter inom området för en trafikflygplats utan att behöva ansöka om flyghindertillstånd hos Traficom. Detta förutsätter dock alltid att flygplatsoperatören (Finavia, Enontekis, Villmanstrand, Seinäjoki, S:t Michel) har godkänt lyftningen eller uppsättandet och övervakar dess genomförande. Även då ska man först utreda hindrets följder för lufttrafik.

Om flyghindertillståndets villkor omfattar ett behov av en förhandsanmälan för att informationen ska kunna publiceras, ska anmälan göras till Fintraffic Flygtrafiktjänst Ab (lentoesteet@fintraffic.fi) innan man börjar sätta upp hindret enligt villkoren på flyghindertillståndet.

När hindret färdigställs samt om det sänks eller avlägsnas eller om upprätthållaren byts ut ska det meddelas separat till Traficom . Hindrets ID-nummer ska anges i meddelandet.

Byte av hindrets ägare eller innehavare ska meddelas separat till Traficom . Hindrets ID-nummer ska anges i meddelandet.

Om man inte hinner sätta upp ett permanent hinder före datumet som anges i tillståndet, ska man ansöka om förlängning av flyghindertillståndets giltighetstid hos Traficom. Förlängning ska sökas innan det befintliga tillståndet upphör att gälla. Traficom behandlar ansökan om förlängning avgiftsfritt om det gamla tillståndet är i kraft. Om tidsfristen för uppsättandet som anges i tillståndet har gått ut, handläggs och faktureras ansökan som ett nytt objekt. 

När det gäller tillfälliga hinder, som till exempel lyftkranar, betraktas ändringar i verksamhetstiden alltid som nya fall och för dem krävs ett nytt flyghindertillstånd.

De nedersta 24 metrarna över markytan av master utanför flygplatsområdet behöver inte målas.

Vit RAL 9003 (på vindkraftverk även 7035, 7038, 7047, 9016, 9018)

Röd RAL 3024, RAL 3026

Orange RAL 2009

Gul RAL 1003 (på vindkraftverk i havsområdet 1023)

De hinderljus som krävs anges i villkoren för flyghindertillståndet.

Flyghinderljus krävs för konstruktioner som

• genomtränger eller ligger mycket nära hinderbegränsande ytor på en flygplats
• ligger inom cirklingsområdet och reser sig högre än 45 meter över markytan (cirklingsområdet är en cirka 10 kilometers radie runt trafikflygplatsen)
• ligger någon annanstans och reser sig högre än 70 meter över markytan.

Hindrets ägare ansvarar för att flyghinderljusen underhålls och att de fungerar. Flyghinderljusen får inte avlägsnas utan tillstånd. För mer information om förutsättningarna för avlägsnande av flyghinderljus, kontakta Traficom .

Om ett torn eller en antennmast som dagtid markeras med högintensiva hinderljus är försett med en över 12 m hög tilläggskonstruktion, såsom en stång eller en antenn, på vars topp det i praktiken är omöjligt att montera ett högintensivt hinderljus ska ett sådant ljus monteras så högt upp som möjligt och på toppen ska i mån av möjlighet monteras ett medelintensivt hinderljus av typ A.

Hinderljuset ska vara synligt i alla riktningar. På grund av de skuggor som bladen orsakar räcker det därför i praktiken inte med endast ett ljus, utan det behövs, beroende på konstruktionen, minst två hinderljus som är placerade på ett tillräckligt avstånd från varandra.

I praktiken ska det finnas minst fyra intervalljus monterade runt tornet. Av intervalljusen ska minst två ljus per intervall vara synliga i inflygningsriktningar.

Blinkfrekvensen för högintensiva ljus är 40–60 blink/min.

För närvarande finns det inga bestämmelser om reservkraftförsörjning till hinderljus som är belägna utanför området för en trafikflygplats.

När man sätter upp hindret ska hindret under mörker vara försett med tillfälliga flyghinderljus när hindrets höjd överstiger 70 meter från markytan. Då ska det på toppen av hindret finnas åtminstone lågintensiva hinderljus som visar fast rött ljus och kan observeras i alla riktningar.

När hindret som sätts upp reser sig högre än 100 meter över markytan ska det dessutom finnas hinderljus på åtminstone ett intervall under den tid som arbetet utförs. 

Byggandet ska planeras så att verksamheten med tillfälliga hinderljus blir så kortvarig som möjligt.

I kraftverk som är belägna inom det inre området ska man vid gruppering använda lågintensiva flyghinderljus av typ B.

Den som upprätthåller hindret ansvarar för att flyghinderljusens synlighetsegenskaper och funktion förblir sådana som anges i tillståndet. Om flyghinderljusen inte fungerar ska man omedelbart meddela om det och om tidtabellen för reparationen till Traficom . 

Som koordinatpunkt ska man ange koordinaterna för kranens mittpunkt i någondera ändan av rörelseområdet och lämna ytterligare uppgifter i avsnittet som gäller rörelsebanans längd och riktning. Som bilaga kan man lämna in till exempel en planritning där man anger kranens verksamhetsområde. De ytterligare uppgifter som lämnas ska även innehålla uppgift om rotationsradien för tornkranens bom (bommens längd).

Flyghindertillstånd krävs inte för en kran som används i anslutning till ett befintligt fast hinder och vars höjd inte överskrider höjden på detta fasta hinder. Ett fast hinder kan vara en byggnad, en mast, ett vindkraftverk eller dylikt.