Så fungerar vi – begränsningar av människans prestationsförmåga

Ofta får vi höra att lite stress är bra. Det stämmer. Kroppen frigör energi i form av stresshormoner för att du i nödsituationer snabbt ska kunna agera. En lagom dos stress kan höja koncentrationen och förbättra reaktionsförmågan.

Däremot kan för hög stress fungera precis tvärtom. Stress kan leda till att du i stället blir paralyserad, får panik eller drabbas av minnesluckor. Det kan göra dig trögtänkt och stirrig, och i vissa fall kan du få svårt att lösa situationer.  Det är därför viktigt att du lär dig hantera stressen för att kunna flyga din drönare säkert. Det finns vissa knep för att inte låta stressen ta över.

Ett knep är att hålla lägre fart och flyga defensivt. Det ger bättre kontroll över drönaren och dess rutt och du hinner reagera snabbare om något hinder plötsligt skulle dyka upp, såsom fåglar, andra luftfartyg eller liknande. Ett annat knep är att ha god framförhållning.

Om du känner att du har god uppsikt över området, vädret och aktiviteterna i området samt har koll på att drönaren är hel och flyger som den ska, kommer du att vara lugnare och tryggare. Och då kan du också flyga mer kontrollerat. Att vara utvilad och pigg minskar också risken för stress.

Hur du kan undvika stress

• Hastighet: Flyg hellre din drönare sakta än snabbt.
• Flygstil: Ett defensivt flygsätt ger dig bättre kontroll över både drönaren och omgivningen.
• Omgivning: Flyg hellre i områden där aktiviteten i både luften och på marken är lugnare och lägre.
• Framförhållning: Om du är väl förberedd inför flygningen, kommer du att känna dig lugnare. (Se kapitel 5: Planera och genomföra en flygning – operativa procedurer.)
• Sömn: Var utvilad innan och under flygning!

Du får inte vara påverkad av alkohol eller andra berusningsmedel som försämrar förmågan och omdömet innan eller under dina flygningar. Den som blir påkommen kan få sitt drönarkort indraget.

Allt bruk av narkotikaklassade ämnen, såvida det inte är ordinerat av läkare, är olagligt och kan ge fängelsestraff.

Hur påverkas du av alkohol?

Det krävs inte mycket för att bli påverkad av alkohol, ibland mindre än vi själva tror. Och därför är det nolltolerans vad gäller alkoholkonsumtion vid drönarflygning. Om du druckit alkohol blir många av dina nödvändiga förmågor för att kunna flyga säkert lidande, alltifrån synförmågan till reaktions- och rörelseförmågan. Om du dricker får du svårare att bedöma avstånd, ett ökat tunnelseende och märker inte lika lätt att du blir trött.

Det finns inte heller något man kan göra för att skynda på förbränningen av alkohol. Varken sömn, motion, kaffe eller liknande kan få processen att gå snabbare, även om det kan upplevas så, utan tiden som förbränningen tar beror helt och hållet på ens personliga förutsättningar. Den som har druckit mycket ska inte flyga dagen efter heller.

Vad är en promille?

Alkoholhalten mäts i promille, som är beteckning för en tusendel (per mille). En promille kan jämföras med en droppe alkohol per tusen droppar blod. Även om två personer dricker exakt samma mängd alkohol når de inte samma promillehalt, eftersom det är deras olika förutsättningar som styr. Vikt, ålder, hälsa, kön eller hur mycket de ätit innan är alla faktorer som påverkar hur snabbt de blir påverkade av alkohol och hur fort den går ur kroppen.

Promillehalten mäts genom blåstest. Det går att köpa egna mätare, men de är inte alltid lika tillförlitliga som exempelvis de polisen använder.

Därför ska du inte flyga påverkad av alkohol

• Avståndsbedömning: Du får svårt att bedöma avstånd.
• Syn: Du får både sämre mörkerseende och blir känsligare för bländning. Dessutom får du ett ökat tunnel- och dubbelseende.
• Reaktionsförmåga: Din reaktionstid blir längre.
• Rörelseförmåga: Du blir fumligare och får svårt att göra mjuka och precisa rörelser.
• Trötthet: Du blir trött och dåsig och märker dessutom inte lika lätt när det sker.

Vissa läkemedel kan ge en påverkan som liknar den som alkohol och narkotika ger. Om du äter medicin är det viktigt att du tar eget ansvar och bedömer hur din prestationsförmåga påverkas av den.

Du ska inte flyga om din medicinering gör så att ditt uppträdande blir farligt eller riskfyllt. Det gäller även receptbelagda mediciner. Exempel på vanliga biverkningar är minskad uppmärksamhet, längre reaktionstid och försämrad omdömesförmåga.

Olika mediciner påverkar i olika faser – vissa enbart i början, andra konstant eller först när du slutar. Dessutom kan kombinationen av olika läkemedel eller kombinationen av läkemedel och alkohol förstärka eller påverka effekten.

Att tänka på om du använder läkemedel

• Läkemedel kan ha samma påverkan på din prestationsförmåga som alkohol och narkotika.
• Läkemedel kan påverka din uppmärksamhet, reaktionstid och omdömesförmåga.
• Kombinationen av ett läkemedel med andra läkemedel eller alkohol kan förstärka effekten.

Att vara utvilad under flygning är viktigt – så pass att du utgör en stor säkerhetsrisk om du inte är utvilad. Trötthet försämrar koncentrationen samt reaktions-, besluts-, koordinations- och uppfattningsförmågan. Att flyga trött är lika allvarligt och kan ge samma konsekvenser som att flyga onykter.

Risken att olyckor ska ske på grund av trötthet är större på natten, i mörker, i slutet av flygningen eller under påverkan av alkohol, läkemedel eller andra berusningsmedel.

Flyger du länge kan engagemanget minska under tiden – du kan börja tänka på annat, dagdrömma eller nicka till. Detta är vanliga trötthetssignaler som du ska ta på allvar. Se till att pausa om du märker att du börjar tappa koncentrationen – att vila i 20 minuter kan vara räddningen.

Om du lider av sömnbrist kan du drabbas av mikrosömn. Det är omedvetna, extremt korta episoder av sömn som kan inträffa när och var som helst. Sker de vid fel tillfälle kan de få stora konsekvenser, inte minst med en drönare uppe i luften.

Så undviker du trötthet och dess konsekvenser

• Flyg utvilad och tumma inte på dina sovtimmar.
• Respektera trötthetsignaler. Var extra uppmärksam i slutet av flygningen eller om du flyger på natten eller i mörker.
• Flyg hellre korta än långa pass.
• Ta pauser, 20 minuters vila kan räcka som återhämtning.

Det mesta av all information du behöver får du genom dina ögon och just synen är det sinne du har användning för allra mest under dina flygningar. Många av oss har någon form av synnedsättning och synfel kan komma smygande utan att vi märker det. Av den anledningen är det bra att du kontrollerar synen hos en optiker med jämna mellanrum, helst en gång per år. Om du behöver glasögon eller linser, måste du använda dem när du flyger.

De skarpa två procenten

Direktseendet kallas det seende som ger fokus i ditt synfält. Normalt är synfältet 180 grader och av det utgör direktseendet en till två procent. Enbart en till två procent av allt du ser är alltså skarpt.

Rörelser i periferin

Periferiseendet gör att du kan uppfatta även det som ligger utanför fokus, alltså det som är oskarpt i ditt synfält. Genom periferseendet kan du uppfatta rörelser eller liknande, vilket gör att du kan upptäcka hinder eller faror som befinner sig utanför din fokuspunkt när du flyger.

Vi ser sämre i mörker

Förutom att det gör oss tröttare så ser vi alla sämre och behöver vara uppmärksammare när vi flyger i mörker. Många drabbas av närsynthet i mörkret, eftersom linsen i ögat har svårt att anpassa sig när det inte finns tillräckligt med ljus. Det är inte heller ovanligt att linsen tappar sin elasticitet och blir grumligare med åren, vilket innebär att mörkerseendet kan försämras ju äldre vi blir. Vissa har i princip inget mörkerseende alls, vilket kallas för nattblindhet.

Sannolikheten att bländas ökar ju sämre mörkerseende man har. Var därför uppmärksam på starka ljus om det är så att ditt mörkerseende är dåligt, eftersom dina ögon i så fall har svårt att ställa om från mörker till ljus och tvärtom.

Se till så att tekniken är anpassad efter miljön. Om det är mörkt ute när du flyger, är det bra att dra ner ljusstyrkan från radiosändarens skärm för att inte bländas. Och om det tvärtom är väldigt ljust ute när du flyger, kan du behöva använda solskyddshuv för att kunna se skärmen.

Varmista, että dronesi ja oheislaitteet on mukautettu vallitsevaan ympäristöön. Jos lennon aikana on hämärää, voit himmentää radiolähettimen/ohjaimen näytön kirkkautta. Jos ulkona on erittäin kirkas päivä, sinun on ehkä käytettävä näytön häikäisysuojaa.

Avsökning av lufthavet

När vi flyger drönare gör vi det enligt principen om "inom synhåll" vilket förutom att vi tydligt ska se drönaren också ska kunna hålla uppsikt över luftrummet omkring oss. Detta innebär att det är viktigt att skanna av luftrummet på rätt sätt.

Vårt öga ser allra bäst när vi fokuserar blicken och kan nyttja alla synceller som sitter tätt i "gula fläcken". (tapparna som sitter mycket tätare här än i resten av ögat uppfattar detaljer väldigt mycket bättre än stavarna) Vi uppfattar dessutom rörelser bäst när vi inte själva sveper med blicken utan istället nyttjar det perifera seendet. (Stavarna som ögat använder för periferiseende ger suddigare bild men är känsligare för rörelser än tapparna.)
För att få en bra avsökning av lufthavet är det därför bra att systematiskt flytta synfokus mellan flera olika punkter på himlen istället för att svepa med blicken.

I avsökningen måste du också träna in att regelbundet titta på själva drönaren och på dina instrument så att du hela tiden med jämna mellanrum återkommer till de tre delarna i din avskanning; drönaren - kontrollenheten - omgivningen. Den här metoden används även av trafikflygare och innebär att du endast tittar en kort tid på din kontrollenhet innan du tittar upp mot himlen igen. Behöver du se mer på kontrollenheten tittar du sedan ner en stund till för att kort därefter titta på nästa del av himlen och så vidare. Det här kräver en del träning men när du har fått in tekniken så gör det dig till en väldigt mycket säkrare fjärrpilot, både för dig själv och andra!

Vad behöver jag vara extra uppmärksam på?

• Svep inte med blicken när du spanar efter andra luftfartyg
• Fokusera blicken och flytta den systematiskt mellan olika delar av himlen
• Träna på din skanningsteknik så att den blir riktigt bra
• Kom ihåg – när ett annat luftfartyg dyker upp kan det gå väldigt fort och det är avgörande att få syn på det så tidigt som möjligt!

Erfarenhet ger bättre avsökning

Ju mer erfarenhet du får av att flyga drönare, desto bättre avsökningsförmåga och mindre fixerad blick på fasta föremål kommer du att ha. Det gör att du lättare kan uppfatta risker och situationer.

Tolka information fel

Om du har dålig sikt eller är trött, ökar risken för att din hjärna tolkar information från verkligheten fel. Det kallas synvillor och de gör så att du bedömer situationer eller avstånd fel. Ytterligare ett skäl att vara utvilad när du ska flyga!

Olika former av färgblindhet

Den vanligaste formen av färgblindhet är ärftlig, ofta medfödd och kallas röd-grön färgblindhet. Om du har den här typen av färgblindhet, har du inte bara svårt att skilja på rött och grönt utan också på de färger som har rött eller grönt i sig. Exempelvis kan du ha svårt att skilja på brunt och grönt eftersom brunt är en blandning av rött och grönt, eller blått och lila eftersom lila är en blandning av rött och blått.

En annan typ är blå-gul färgblindhet. Den gör inte att en person har – som det kanske kan låta – svårt att skilja på gult och blått utan i stället på de färger som befinner sig mellan blått och gult på färgskalan. Gult kan exempelvis uppfattas som rosa och blått som grönt.
En tredje och väldigt sällsynt form av färgblindhet gör att man inte kan se några färger alls utan allt ses i gråskalor.

Hörseln är viktig för att man ska kunna höra om någonting stör ens rutt, till exempel räddningstjänst, andra luftfartyg, fåglar, vind, vatten eller liknande. Och givetvis behövs den också för att upptäcka om drönaren ger ifrån sig onormala ljud som kan leda till haveri eller andra olyckor. Så det är en dålig idé att till exempel lyssna på musik i hörlurar samtidigt som man flyger.

Känseln behövs för att du bland annat ska kunna kontrollera att alla delar på drönaren sitter som de ska. Vissa radiosändare har dessutom varningsvibrationer om något skulle hända medan drönaren är i luften.

Och luktsinnet är viktigt om det plötsligt skulle börja lukta bränt.

Nästan alla påverkas på ett eller annat sätt av att umgås i grupp. Det kan vara både positivt och negativt. Men oavsett hur du påverkas av grupptryck, är det nödvändigt att du som fjärrpilot känner att du kan lita på dina egna färdigheter och flyga ansvarsfullt.

Negativt grupptryck

I de sammanhang där du inte vågar sticka ut, verka feg eller bara har svårt att säga ifrån kan grupptrycket bli negativt. Trycket kan göra att du i en flygsituation drivs till att flyga tuffare och mer riskfyllt och göra sådant som du vet inte är rätt, till exempel dricka alkohol trots nolltoleransen vid drönarflygning.

Positivt grupptryck

de sammanhang där du känner att du kan vara uppriktig och att dina åsikter välkomnas kan grupptrycket i själva verket vara positivt. Du behöver inte känna dig pressad till att göra något som du vet är fel, du vågar säga ifrån, och du kanske till och med tar ännu bättre beslut.

Hur beter du dig själv?

Med tanke på grupptryck är det också av stor vikt att du själv tar ansvar och inte försöker påverka eller pressa någon till att göra något som den egentligen inte vill.

Förstå det du lär dig på djupet

Precis som det låter får djupinlärning dig att förstå kunskapen du lär dig på djupet. Du förstår logiken bakom de enskilda reglerna men också sammanhang och orsaker. Det gör att kunskapen fastnar bättre och på ett naturligt sätt finns med dig när du sedan kommer ut på fältet och ska flyga din drönare.

Glömmer lika snabbt som du lärt dig

Motsatsen till djupinlärning är ytinlärning. Om du snabbt pluggar in informationen du måste kunna för att bli godkänd på teoriprovet, glömmer du sedan lika snabbt mycket av det du lärt dig. Resultatet blir att du inte kommer att ha den koll du behöver på lagar och regler när du ska ut och flyga.

Du blir som du umgås

När du omedvetet tar efter och lär dig genom hur andra i din närhet gör, är det fråga om imitationsinlärning. I många fall är detta något oundvikligt – då gäller det att själv tänka på att vara en god förebild.

Erfaren eller för bekväm?

Ofta kan erfarenhet ge den bästa kompetensen. Genom att flyga tillräckligt mycket kommer du till slut att kunna flyga automatiskt. Inlärningsmetoden kallas överinlärning. Det är viktigt för att du ska kunna lära dig flyga drönaren utan att lägga onödigt stort fokus på själva manövreringen och istället kunna koncentrera dig på omgivningen, hinna upptäcka faror och planera nästa steg i rutten i tid.

Men om du blir alltför bekväm kan det samtidigt resultera i att du som fjärrpilot blir mindre uppmärksam, eftersom du litar lite för mycket på din egen kompetens och förmåga. Flyger du dessutom ofta i samma område kan det hända att du tar mycket för givet och av den orsaken bli mindre vaksam. Detta kallas för sannolikhetsinlärning. Men det är naturligtvis inte bara negativt, eftersom du också lär dig vad som förväntas och krävs just där.

Den snabba utvecklingen av tekniken inom flyget och drönarsegmentet har lett till avancerad automation, vilket förändrat pilotens arbetssätt. Från att fysiskt ”handflyga” drönaren övervakar piloten i stället periodvis de olika systemen och flygningen, vilket innebär både för- och nackdelar. I flera avseenden har automation bidragit till positiva resultat i form av ökad effektivitet och säkerhet, men innebär även utmaningar kopplat till människans prestationsförmågor. För dig som flyger drönare är det viktigt att känna till hur automationen kan påverka din förmåga att framföra drönaren på ett säkert sätt.

Vad är fördelen med automation?

Den generella fördelen med automation är att den kan minska arbetsbelastningen för dig som pilot, både den mentala och den fysiska. Exempelvis underlättar funktionen RTH både i retur- och landningsfasen genom att avlasta dig så att du bl.a. kan ägna mer uppmärksamhet åt att säkerställa ett fritt landningsområde. Följ-mig-läget är en annan funktion som kan avlasta dig. Ytterligare positiva effekter är att automationen bidrar till ökad precision i navigeringen.

Hur påverkar automationen mina prestationsförmågor?

Automationen avlastar dig som pilot men du måste fortfarande vara insatt i flygningen och alltid redo att agera om något går snett. Som människor är vi vanligtvis dåliga övervakare av rutinartade situationer. Att övervaka drönare kan bitvis uppfattas som understimulerande och påverka din uppmärksamhet negativt. I händelse av att något plötsligt inträffar som inverkar på drönaren till exempel att RTH fallerar, måste du snabbt kunna bedöma situationen, fatta beslut och övergå till manuell kontroll vilket kan innebära stora påfrestningar på dig som pilot.

Manuella färdigheter försämras när de inte används (i form av din förmåga att framföra drönaren) vilket kan bidra till förlorad situationsmedvetenhet av rum och tid. Under till exempel en RTH landning tar automationen hänsyn till bl.a. bromssträckan vilket även du måste kunna göra under olika förhållanden när du landar drönaren manuellt. Utnyttja automationen när så är lämpligt men glöm inte att även flyga manuellt i tillräcklig omfattning så du inte tappar din flygförmåga.

Beroende på hur avancerad din drönares automation är, kan det vara svårt att upptäcka fel i automationen. Mycket av automatiska funktioner sker i bakgrunden och synliggörs inte alltid. Det kan därför vara svårt att förstå logiken i automationens beteende, vilket kan göra det svårare för dig att förutse automationens nästa drag. Olika larmsignaler kan också uppmärksammas för sent om man inte är tillräckligt uppmärksam och närvarande i flygningen. God kunskap om din drönares olika automationsfunktioner är mycket viktig.
Automationen kan bidra till en falsk känsla av trygghet. Att luta sig tillbaka och låta den oftast felfria automatiken ta över kan vara frestande. Håll dig uppdaterad om var din drönare är, vart den är på väg och vad som kan förväntas ske framöver. Tänk på att din uppmärksamhet och förmåga att kunna ”handflyga” är viktigt för att drönaren kan framföras säkert. Det är alltid också du som är ansvarig för att din drönare framförs på ett säkert sätt, inte automationen. Du som drönarpilot är därför en mycket viktig och nödvändig pusselbit i flygsäkerheten!

Vad behöver jag vara extra uppmärksam på?

• Tappa inte din flygförmåga – varva mellan manuell flygning och automationen
• Håll dig väl förtrogen med din drönares olika automationsfunktioner (s.k. modes) - möjligheter och begränsningar
• Lita inte blint på automationen – bevaka och följ upp under flygning. Ta över om du är tveksam!
• Förbered dig mentalt på olika nödsituationer och hur du omhändertar dem på bästa sätt
• Du är ansvarig för att drönaren framförs på ett säkert sätt, inte automationen!

Vad kan påverka min riskmedvetenhet?

Hur stor risk vi är beredda att utsätta oss och andra för påverkas av olika faktorer, till exempel vår upplevelse av egen kontroll över ett förlopp, drönaren eller omgivningen har stor betydelse för vårt risktagande. För dig som drönarpilot är det viktigt att tänka i termer av risker och känna till en del om vad som kan påverka din riskmedvetenhet och i slutändan dina beslut.

I allmänhet har vi som individer en tendens att underskatta risker vars konsekvenser visar sig först längre fram, till exempel en till synes liten förändring i vädret som vindriktning vilket senare leder till stark motvind hem kan resultera i en lägre batterinivå än förväntat och begränsa dina valmöjligheter.

Det är också vanligt att (medvetet eller omedvetet) förneka eller förminska risker på grund av en stark vilja att avklara något som redan är påbörjat. Exempel på en sådan situation kan vara en stor fokus på att få uppdraget utfört med konsekvensen att man inte avbryter flygningen när man borde. För att undvika att fastna i viljan att slutföra uppdraget och komma hem, är det viktigt att ha tydliga operativa procedurer och att följa dem. Exempelvis att alltid avbryta flygningen vid en viss batteriprocent och aldrig överskrida denna, hur lite det än är kvar av uppdraget. Något oväntat kan alltid hända. Det är också viktigt att ge kall på sina personliga begränsningar och inte tumma på dem.

Efter att ha förvärvat en viss erfarenhet tenderar vi att bli mer säkra på oss själva, vilket kan leda till att man börjar tänja på gränser och i slutändan ta överdrivna och onödiga risker. Om man upprepade gånger varit i riskfyllda situationer och inget negativt händer kan sannolikheten för att vi tar större risker öka vilket kan resultera i beslut som sätter oss i situationer som kan bli krävande och påverka säkerheten negativt. Det är viktigt att sträva efter att få en helhetsbild av situationen så att du kan bedöma om det finns mindre riskabla alternativ tillgängliga. Tidigare framgång är ingen garanti för framtida säkerhet, varje ny flygning är unik och innehåller nya risker och utmaningar.

Vad behöver jag vara extra uppmärksam på?

• Var medveten om dina begränsningar – tänj inte på dem och ta inga onödiga risker
• Följ fastställda operativa procedurer – de finns där för din och andras säkerhet
• Personliga begränsningar – sätt en nivå som inte överstiger din förmåga eller operativa begränsningar
• Kom ihåg – även om uppdraget är viktigt är flygsäkerheten absolut viktigast!