När båtsäsongen 2026 närmar sig uttrycker de ledande myndigheterna för sjötrafiksäkerhet Traficom, polisen, Gränsbevakningsväsendet och Trafikledsverket oro över fenomen som försämrar båtsäkerheten och som ökat under de senaste åren.
Allt fler fenomen som försämrar båtsäkerheten hänger antingen samman med likgiltighet inför andra som rör sig på vattnet eller med bristande kunskap om reglerna eller brist på erfarenhet.
Kör du för fort i hamnområden och orsakar svallvågor? Kan du väja korrekt i farleden och undvika kollisioner? Kan du läsa ett sjökort i pappersform om GNSS-navigeringen inte fungerar? Känner du till det ansvar som enligt sjötrafiklagen åligger befälhavaren på en båt? Och varför lönar det sig att vara nykter när man rör sig på vattnet? Har du koll på spelreglerna och vet du hur du ska agera om något oväntat inträffar?
Svallvågor som ett växande problem i livligt trafikerade farleder och hamnar
Sommaren 2025 präglades i ökande grad av svallvågor som orsakades av vattenskotrar och båtar som körde för fort i livligt trafikerade områden och hamnar samt i fåglarnas häckningsområden. Oberoende av begränsningar eller förbud styrs båtförarens skyldigheter alltid av 5 § i sjötrafiklagen. Oaktsamhet på vattnet kan leda till skadeståndsansvar och i sista hand straffrättsligt ansvar. Polisen och Traficom hoppas att vattenskoterförare inför sommaren 2026 ska bidra till en kulturförändring där större hänsyn tas till andra.
Papperssjökort och sjömärken är värdefulla om GNSS-navigeringen inte fungerar
Ett tydligt fenomen som myndigheterna observerade förra sommaren var också den fortsatta GNSS-störningen i Finska viken. Trafikledsverket påminner om att trots den allt vanligare satellitnavigeringen bygger båtlivet i hög grad på navigering med hjälp av sinnena, där fysiska sjömärken har stor betydelse. De sjösäkerhetsanordningar som upprätthålls av Trafikledsverket, såsom fyrar, prickar och bojar, uppgår till över 25 000 stycken. Trafikledsverket kontrollerar årligen säkerhetsanordningarnas skick och läge. Särskilt på våren kan det finnas brister i farlederna, eftersom isen under vintern skadar eller flyttar många flytande säkerhetsanordningar.
Den bästa livförsäkringen: ta på dig räddningsvästen och var nykter
Enligt en enkät som Traficom genomförde våren 2024 uppgav 81 procent att de alltid eller ofta använder räddningsväst. Det man ser ute på vattnet berättar något annat. Räddningsvästen lämnas ofta oanvänd. Dessutom är alkohol inblandad i över hälften av drunkningsfallen med anknytning till farkoster. ”Den nuvarande lagen tillåter båtfärd i nästan en promilles berusning. Sommaren 2025 fördes en offentlig diskussion om att sänka promillegränsen. Oberoende av lagstiftningen förbättras säkerheten avsevärt om du är nykter när du rör dig på vattnet”, betonar Kimmo Patrakka, ledande sakkunnig på Traficom.
Marin VHF sparar tid – och kan rädda liv
Traficom påminner också om att marin VHF är ett viktigt säkerhetsredskap till sjöss. I havsområden har mobilnätet inte nödvändigtvis täckning överallt, och då säkerställer en marin VHF-radio kontakten i nödsituationer. VHF-kanal 16 är den internationella nöd-, säkerhets- och anropskanalen och avlyssnas samtidigt av sjöräddningen, kustradiostationer och andra fartyg i området. Användning av VHF kräver ett giltigt radiotillstånd och att användaren har VHF-behörighet.
Gränsbevakningsväsendets sjöräddning hjälper i nödsituationer
När något händer till sjöss är Gränsbevakningsväsendet nästan alltid på plats. Och när något större inträffar till sjöss är Gränsbevakningsväsendet med säkerhet involverat. Gränsbevakningsväsendet är den myndighet som har förmåga att agera, röra sig och ingripa på alla våra havsområden dygnet runt, både sommar och vinter.
”Sjöräddningsuppdrag delas enligt internationell definition in i osäkerhets-, beredskaps- och nödsituationer. Till sjöräddning hör, förutom att rädda människor, att leda MAYDAY-nödtrafik och att ge första hjälpen till de nödställda. Räddning av egendom är däremot inte sådan lagstadgad sjöräddning som leds av myndigheterna, utan fartygets ägare ansvarar för kostnaderna för detta”, säger Jukka-Pekka Lumilahti, sektorchef för räddningsverksamheten vid Finska vikens sjöbevakningssektion.
Checklista för dig som förbereder dig för att ge dig ut på vattnet
- Se till att du känner din båt och båten är oskadad och säker. Kontrollera även utrustningens skick och se till att allt som behövs finns med i båten.
- Kontrollera båtförhållandena innan du kastar loss.
- Om färden kräver ruttplanering ska du också ta med aktuella sjökort. Berätta den planerade rutten för dina närstående.
- Se till att du har tillräckligt med bränsle, ta med reservbränsle.
- Lär dig väjningsreglerna. Bekanta dig med sjötrafiklagen och befälhavarens ansvar.
- Kasta loss enbart nykter.
- Ta på dig räddningsvästen eller annat flytplagg innan du kastar loss eller se till att de är lättillgängliga.
- Kontrollera före avfärd att fartygets radiotillstånd är i ordning och att användaren har den VHF-behörighet som krävs.
- Spara sjöräddningens nödnummer i din telefon: 0294 1000. Om du är ute på sjön i inlandet ska du ringa nödnumret 112. Du kan också ladda ner 112-appen till din telefon. När du ringer via appen förmedlas din position automatiskt till sjöräddningens ledningscentral/nödcentralen.