En betydande del av alla mobildata som överförs i Norden och Baltikum slukas i Finland

I Norden och Baltikum används mycket mobildata. Mängden data som överförs i mobilnätet har fortsatt öka i alla länder under 2019. Särskilt i Baltikum var tillväxten snabb, men Finland ligger ännu i topp i användningen av data. Endast cirka en av sex invånare i Norden och Baltikum är finländare, men ändå används 38 procent av alla mobildata i Finland.

Vid jämförelse av hur kommunikationstjänsterna används i Norden och Baltikum ökade mängden mobildata mest i Litauen, med hela 50 procent jämfört med föregående år. I Finland användes mobildata alltjämt klart mer än i andra länder. År 2019 var användningen redan 36,3 gigabyte per invånare och månad. I de övriga länderna varierade användningen per invånare från Norges 5,6 gigabyte till Lettlands 21,2 gigabyte. 

Diagrammet visar procentandelen av vilken procent varje nordiskt och baltiskt land bidrog till mängden mobildata som överfördes i mobilnät i dessa länder helt under 2019. Finland använde 38 % av all mobildata i de nordiska och baltiska länderna. Sverige hade 21 %, Danmark 14%, Lettland 8%, Litauen 7%, Norge 6%, Estland 5 % och Island 1 %.
Bild 1. Finländarna förbrukar en stor del av alla mobildata som överförs i Norden och Baltikum.

Optofiber har blivit den vanligaste tekniken för fast bredband i alla länder

Jämfört med de övriga nordiska länderna och de baltiska länderna är Finland alltjämt en storförbrukare av mobilnätet, men i de fasta anslutningarna har Finland hamnat på efterkälken. Den vanligaste tekniken för det fasta nätets bredbandsabonnemang var för första gången i alla länder optofiber som är kapabel till de högsta dataöverföringshastigheterna. Antalet kabelmodemabonnemang som baserar sig på kabel-tv-nätet förblev ganska jämnt i alla länder samtidigt som antalet kopparabonnemang som är begränsade till lägre förbindelsehastigheter var på nedgång. 

Antalet mobila bredbandsabonnemang som fungerar i mobilnätet och endast innehåller dataöverföringstjänster ökade i alla baltiska länder, men minskade i Norden. I Finland fanns det i slutet av december 2019 alltjämt flest bredbandsabonnemang per invånare när man utöver fasta förbindelser även räknar med mobila bredband som används för daa. Mobilt bredband är inte populärt bara i Finland utan även i Lettland.

Diagrammet visar antalet bredbandsabonnemang i varje nordiskt och baltiskt land per person vid slutet av året 2019. Diagrammet skiljer mellan olika tekniker. Finland har flest bredbandsabonnemang per person när mobila bredbandsabonnemang läggs till i fasta bredbandsabonnemang. Det näst största antalet abonnemang per capita är i Danmark där antalet fiber-, kabelmodem-, koppar- och mobilt bredband är ganska jämnt. På tredje plats är Lettland där det finns nästan samma mängd mobila bredbandsabonnemang som i Fi
Bild 2. Finland har flest bredbandsabonnemang per invånare i jämförelse med övriga länder i Norden och Baltikum.

Danmark och Sverige ligger i täten i tillgången till snabbt fast nät

Särskilt vad gäller snabba fasta abonnemang som är kapabla till dataöverföringshastigheter på över 100 Mbit/s (download) är tillgången störst i Danmark och Sverige. I båda länderna har fler än 90 procent av hushållen möjligheter till snabbt fast abonnemang. Tillgången ökade mest i Island, från 78 procent till 87 procent. Vad gäller snabba fasta abonnemang ligger Sverige i topp med 0,7 abonnemang per hushåll. I Finland i slutet av 2019 fanns snabba abonnemang endast tillgängliga för 64 procent av hushållen och antalet abonnemang i användning var 0,28 per hushåll. För Lettlands del saknas tillgänglighetsuppgifter.

Diagrammet visar täckning och abonnemang på snabbt fast bredband som andel av hushållen vid slutet av året 2019. Täckningen i procent av hushållen var följande: Danmark 94 %, Sverige 93 %, Island 87 %, Norge 86 %, Finland 64 %, Litauen 61 %, Estland 50 % Antalet abonnemang per hushåll var följande: Danmark 0,39, Sverige 0,7, Island 0,69, Norge 0,39, Finland 0,28, Litauen 0,29, Estland 0,14. Data för Lettland finns inte.
Bild 3. Tillgången till fast snabbt bredband och antal abonnemang i förhållande till antalet hushåll.

Televerksamhetens slutkundsintäkter förblev 2019 på nästan samma nivå som ett år tidigare. Räknat per invånare i Finland, Island, Danmark och Sverige är slutkundsintäkterna för mobilnätets tjänster samt för det fasta nätets telefon- och bredbandstjänster cirka 350 euro i året, medan det i Norge var över 400 euro per invånare. I Lettland och Litauen är slutkundsintäkterna för televerksamheten mindre än 250 euro per invånare. Utvecklingen visade en uppåtgående trend i Norge, Lettland och Litauen, men i de övriga länderna minskade slutkundsintäkterna något jämfört med föregående år. Estlands uppgifter för 2019 fanns inte ännu tillgängliga.

Diagrammet visar detaljhandelns intäkter av telekommunikation per person 2019 i euro. I Norge var detaljhandelsintäkterna 408 euro per person, Sverige 353 euro, Danmark 351 euro, Island 350 euro, Finland 349 euro, Litauen 246 euro, Lettland 234 euro. Data för Estland finns inte.
Bild 4. Slutkundsintäkterna från televerksamheten är nedåtgående i många nordiska länder, Norge utgör ett undantag. I de baltiska länderna är slutkundsintäkterna mindre än i Norden, men de ökar nästan årligen. Siffrorna är korrigerade för köpkraftsparitet och prisnivåskillnaderna mellan länderna har alltså beaktats i jämförelsen.

Norge strävar bort från kopparnäten  

Teleföretagens materiella investeringar i telenäten följde tidigare års trender även 2019. Investeringarna ökade kraftigt i Norge och Danmark. I Norge beror de stora investeringarna på att man håller på att avlägsna alla DSL- och kopparanslutningar i landet innan utgången av 2022, vilket förutsätter investeringar i andra tekniker. I de övriga länderna har investeringarna i telenät minskat. I Finland investerades 89 euro per invånare under året. I Norge var motsvarande tal 231 euro per invånare. Även om investeringarna i Sverige sedan 2017 varit nedåtgående var investeringarna per invånare alltjämt över 130 euro.

De presenterade siffrorna baserar sig på statistik som sammanställts av de nämnda ländernas myndigheter som övervakar telemarknaden.

Ytterligare information

En presentation som förklarar statistiken (Extern länk) (på engelska).

Den svenska myndigheten (PTS) publicerar de underliggande statistikuppgifterna på sin webbplats (Extern länk) (på svenska och engelska).

Elina Pallas, specialsakkunnig, tfn 029 539 0126, elina.pallas(at)traficom.fi