En mycket snabb internetuppkoppling tillgänglig för 60 % av hushållen

Vid slutet av 2021 hade 71 % av de finländska hushållen tillgång till ett fast bredbandsabonnemang på minst 100 Mbit/s och även en uppkoppling på 1 Gbit/s var tillgänglig för 60 % av alla hushåll. En uppkoppling av optisk fiber var tillgänglig för så gott som hälften (49 %) av de finländska hushållen. Vid Traficom avses med tillgång en bredbandsuppkoppling som kan tas i användning genast eller med hjälp av mindre utbyggnad, till exempel från tomtgränsen. Uppgifterna baserar sig på de uppgifter om tillgång som Traficom samlat in av teleföretagen.

Finland har ännu inte nått EU:s digitala mål

Målen i Europeiska unionens Digitala decennium 2030 omfattar att alla hushåll ska ha tillgång till ett abonnemang med en nedladdningshastighet på 1 Gbit/s i det fasta nätet eller en uppkoppling som med mindre åtgärder kan uppgraderas till denna hastighet. "I praktiken betyder detta en uppkoppling av optisk fiber eller kabelmodem som för tillfället kan finnas tillgänglig för användarna endast med en hastighet på 100 Mbit/s ", konstaterar kommunikationsmarknadsexpert Joonas Sotaniemi. På basis av Traficoms uppgifter finns det i Finland fortfarande cirka 800 000 hushåll för vilka en snabb fast uppkoppling inte är tillgänglig.

Traficom har samlat in uppgifter också om tillgänglig maxhastighet från användaren till nätet. Denna upload-hastighet är väsentlig när användaren själv skickar en bild eller uppgifter till nätet, till exempel vid användning av molntjänster eller videosamtal. Nästan all tillgång till en nedladdningshastighet på 100 Mbit/s hade också en uppladdningshastighet på minst 100 Mbit/s.

Fasta uppkopplingar koncentrerar sig på bosättningscentra - på landsbygden är situationen sämre

Det fanns regionala skillnader i tillgången till fasta uppkopplingar. Tillgången till 100 Mbit/svid slutet av förra året har vid Traficom betraktats enligt Finlands miljöcentrals klassificering av stads- och landsbygdsområden. I klassificeringen har Finland delats in i sju olika områdesklasser bland annat på basis av befolknings- och byggnadsuppgifter. Den största delen av befolkningen är koncentrerad i stadsområden. På dessa områden var hushållens tillgång till ett fast nät med en hastighet på minst 100 Mbit/s på en bra nivå, täckningen var sammanlagt 80 % av hushållen i klasserna för stadsområden. I landsbygdsområden var tillgången klart sämre, totalt endast 43 % av hushållen. Det är möjligt att enklare och kostnadseffektivare koncentrera snabba bredbandsuppkopplingar för invånare inom tätt bebyggda och mindre områden.

Den regionala tillgången kan också jämföras per landskap och kommun. För landskap var hushållens tillgång till det fasta nätet bäst på Åland (97 %), i Österbotten (84 %) och i Norra Österbotten (81 %). På Åland har nästan alla hushåll sedan flera år haft tillgång till optisk fiber. I Norra Österbotten och Österbotten är tillgången till det fasta nätet på 100 Mbit/s baserad såväl på optisk fiber som på kabelmodem. Tillgång till optisk fiber var 63 % i Norra Österbotten och 59 % i Österbotten. Se närmare information om tillgången per kommun och landskap på webbsidorna (Extern länk).

Traficom stöder byggandet av fasta bredbandsnät

Snabba fasta bredbandsuppkopplingar byggs upp i Finland såväl på marknadsvillkor som med hjälp av olika offentliga stöd, till exempel med bredbandsstöd som Traficom beviljar eller med hjälp av NTM-centralernas stöd för byanät. Optisk fiber är den senaste fasta teknik som svarar på Finlands och Europeiska unionens mål med tillgången till uppkopplingar på 1 Gbit/s, och är därför just nu den fasta teknik som byggs ut mest för tillfället. Byggandet att nya optiska fibernät är vanligare utanför de största tätorterna. Även kabelmodemabonnemang som baserar sig på kabel-tv-nätet möjliggör högre nedladdningshastigheter och husbolag i många större städer har redan börjat använda kabelmodem i stället för optisk fiber.

Traficom samlar in uppgifter  av teleföretagen om byggandet av den digitala infrastrukturen och om utvecklingen av digitala tjänster för att kartlägga nuläget av kommunikationsnät och för att förutse framtida behov. Uppgifterna används bland annat för att identifiera sådana områden där statligt stöd kan beviljas för byggande av nät.