Högre hastighetsbegränsningar hålls bättre – information från 19 länder för förbättring av trafiksäkerheten

I projektet i Finland samlades information om sex olika indikatorer avseende vägtrafiksäkerhet:

1. andelen bilar som håller hastighetsbegränsningarna
2. andelen förare vars alkoholhalt i blodet är inom tillåtna gränser
3. andelen förare som inte använder en handhållen mobilapparat under körning
4. andelen nya personbilar som får en viss Euro NCAP-stjärnklassificering
5. andelen körkilometrar som körs på vägar inom en viss säkerhetsklassificering
6. tiden mellan nödsamtalet och när de första räddarna anländer i olyckor som leder till personskador.

Av undersökningen framgick att 1,8 % av förarna i Finland håller en mobilapparat, till exempel en mobiltelefon, i handen då de kör och att 92 % av nya personbilar är femstjärniga bilar i Euro NCAP-klassificeringen.

"Det är fint att Europeiska unionen med detta projekt önskar främja uppföljningen av trafiksäkerheten också i större omfattning och inte bara enligt antal dödsfall och skador. Vi får mest ut av dessa indikatorer då vi kan jämföra dem med siffrorna i andra länder som har samlats in med samma metoder. EU-kommissionen håller också på att starta ett fortsatt projekt där dessa och några nya indikatorer samlas in under 2023 och 2024", berättar Riikka Rajamäki från Transport- och kommunikationsverket Traficom.

Högre hastighetsbegränsningar hålls bättre än låga

I en uppföljning som genomfördes i september 2021 framkom att cirka 44 % av sådana person- och paketbilar som kör utanför köerna håller hastighetsbegränsningarna i Finland. Medelhastigheten är högre än hastighetsbegränsningen på vägar med en hastighetsbegränsning på 80 km/h och på motorvägar med en hastighetsbegränsning på 100 km/h. Högre hastighetsbegränsningar hölls dock bättre än de lägsta hastighetsbegränsningarna.

Uppgifterna om indikatorn för rattfylleri samlades in med en webbenkät. 10,4 % av svarspersonerna rapporterade att de hade kört bil efter förtäring av alkohol under de senaste 30 dagarna. Under samma tidsperiod rapporterade 3,9 % att de hade kört bil minst en gång så att promillemängden alkohol kanske hade överstigit gränsen för straffbarhet.

"Webbenkätens resultat angående finländska bilförares alkoholbruk är mycket liknande som resultaten i enkäten som genomfördes 2018. Målet för det fortsatta Baseline-projektet är att informationen gällande alkoholbruk skulle produceras baserat på polisens undersökning av förekomsten av rattfylleri, så kallad R-undersökning, där man kartlägger förekomsten av rattfylleri i trafiken i omfattande utsträckning i hela Finland. På grund av coronan och andra orsaker har polisens R-undersökning inte genomförts under de senaste åren, så nu skaffades uppgifterna genom en webbenkät", berättar projektchef Anne Silla.

Hjälpen anländer inom 26 minuter i 95 % av olyckor som leder till personskador i vägtrafiken

Av undersökningen framgick att i olyckor som leder till personskador anländer den första räddaren till händelseplatsen inom cirka 26 minuter från nödsamtalet i 95 % av fallen. Medelvärdet av tiderna för första respons var under samma tidsperiod, det vill säga 2019-2020, cirka 13 minuter. Tiderna för första respons är vanligtvis kortare i stadsområden än på landsbygden. Den längsta tiden för första respons fanns i Kajanaland och den kortaste i Österbotten.

Som definition för indikatorn gällande infrastruktur i Baseline-projektet är andelen körkilometrar som körs på vägar inom en viss säkerhetsklassificering. Som säkra vägsträckor räknas i praktiken de vägsträckor vars kostnader för olyckor per körkilometer är mindre än vad de är för halva väglängden på vägklassen i fråga. Med dessa definitioner kan alla motorvägar i Finland klassificeras som säkra.

"I projektet testades också metoder för säkerhetsklassificering av vägnätet som baserar sig på hastighetsbegränsningar och åtskiljande av färdriktningar. Också dessa klassificerar motorvägarna som säkra, men då det gäller andra vägar är andelen säkra vägsträckor mindre än i klassificeringen som baseras på kostnaderna för olyckor. Utvecklingen av metoden fortsätter i kommissionen och Finland följer med utvecklingsarbetet", berättar Noora Airaksinen från Trafikledsverket.

Europeiska unionens tvååriga Baseline-forskningsprojekt avslutas i slutet av detta år och då är det också meningen att publicera en rapport som sammanställer informationen från 19 länder. Finlands andel av Baseline-forskningsprojektet genomfördes av Teknologiska forskningscentralen VTT Ab och finansierades av Europeiska kommissionen, Traficom, Trafikledsverket och VTT. Rapporten om Finlands andel har publicerats i VTT:s publikationsserie.

Bekanta dig med rapporten (på finska): Tieliikenneturvallisuusindikaattoritietojen kerääminen – Baseline-tutkimushanke (Extern länk)