Nordic Way3 utvecklar lösningar för intelligent trafik över de nordiska gränserna – informationsutbyte och automatisering är kärnan i projektet

Projektet Nordic Way3 har som mål att utveckla intelligenta, gränsöverskridande logistiklösningar för trafik, och C-ITS-lösningar (Cooperative Intelligent Transport Systems) som lämpar sig särskilt för stadsmiljö, under nordiska förhållanden. Projektet är kopplat till EU-kommissionens strategi att säkerheten ökas genom nätverkande fordon, förarens förmåga att förutse samt punktligt och ännu snabbare informationsutbyte. Målet för kommissionens strategi är att till år 2023 halvera trafikolyckorna med dödlig utgång och att fram till 2050 undvika dem helt och hållet.

– Samarbetet med de nordiska länderna är fruktbart eftersom vi har liknande väderförhållanden och långa traditioner av att verka tillsammans. Samarbetet är enkelt, resurserna kan koncentreras mer effektivt och vi värderas som en grupp på EU-nivå, berättar Anna Schirokoff, ledande sakkunnig hos Transport- och kommunikationsverket Traficom.

Från Finland deltar Traficom, Trafikledsverket och Fintraffic samt städerna Helsingfors, Tammerfors och Vanda i projektet. Från Sverige, Norge och Danmark deltar i projektet också privata aktörer och städer utöver vägtrafikmyndigheterna. Sverige samordnar hela projektet och Traficom samordnar Finlands andel av projektet.

- Finlands åtgärder styrs av kommunernas behov samt statsrådets principbeslut om främjande av trafikens automatisering som är under beredning. Baserat på planen att främja automatisering kan vi starta pilotprojekt som stöder nationella mål, säger Schirokoff.

Grunden för automatiserad trafik kartläggs i projektets delprojekt

I framtiden kan digitala trafikregler hjälpa fordon att reagera på trafikskyltar och trafikmärken, till och med utan att en mänsklig förare ingriper. I utredningsarbetet för digitaliserade trafikregler har man fokuserat på att kartlägga hur digitaliserade trafikregler som främjar trafiksäkerhet och smidighet skulle kunna se ut i framtiden och vad det praktiska genomförandet av dem kräver.

- Vi har granskat digitaliserade trafikregler ur tre perspektiv från användarberättelser: giltig hastighetsbegränsningsinformation, lokal begränsnings- och höjdinformation som berör specialtransporter och andra tunga fordon samt information om fordon i rörelse, såsom vägarbetsfordon. Berättelserna har varit starkt kopplade till automatisering och till hur varningar för exempelvis vägarbetsplatser och väderförhållanden kan kommuniceras proaktivt till trafikanter, berättar Niklas Fieandt, projektledare hos Trafikledsverket.

- I AUTOMOTO-projektet har vi å andra sidan undersökt det befintliga motorvägsnätets lämplighet för automatisk körning ur personbilars och lastbilskombinationers perspektiv. Vi har bl.a. studerat fysisk och digital väginfrastruktur, kommunikationsnät och lokaliseringstjänster, berättar Jari Myllärinen, utvecklingschef hos Trafikledsverket.

I AUTOMOTO-projektet har också utvecklats ett tjänstklassificeringsramverk av vilket framgår vilken typ av tjänster vägavsnittet i en viss klassificering erbjuder för automatisk körning.

- Den nu gjorda klassificeringen är den första i sitt slag i nordiska förhållanden. Den söker fortfarande efter sin form och den kommer att i framtiden utvecklas genom ytterligare förtydliganden och eventuellt med hjälp av praktisk testning, fortsätter Petri Antola, sakkunnig hos Trafikledsverket.

Betydelsen av informationsutbyte och automatisering accentueras vid överraskande trafikförhållanden

Betydelsen av informationsutbyte accentueras framför allt vid överraskande trafikförhållanden, såsom olyckssituationer, trafikstockningar, väderförändringar och vägarbetsplatser. I framtiden kan varningar eller meddelanden om sådana avvikande förhållanden skickas automatiskt direkt till trafikantens fordon. Ett av målen med projektet är att bygga en plattform för informationsutbyte som till en och samma plats sammanför data som är viktiga för trafikens säkerhet och smidighet.

- I framtiden kan det exempelvis på instrumentbrädan i ett fordon som kör på motorväg finnas ett larm som varnar för annalkande utryckningsfordon redan innan utryckningsfordonet kan ses eller höras fysiskt, berättar Olli Rossi, projektledare hos Fintraffic.

Inom projektets ramar genomför Fintraffic pilotprojekt för informationsutbytesplattformen, för trafikljus och för varningsanvisningar. I pilotprojekten strävar man efter att hitta praktiska lösningar genom vilka fordon, infrastruktur i terrängen samt de myndigheter som administrerar vägnätet kan utbyta information mellan sig för att förbättra säkerheten. Målet är att också klarlägga hur alla trafikrelaterade data tekniskt kan integreras sömlöst till en del av samma informationsutbytessystem.

I framtiden en gemensam europeisk plattform för informationsutbyte

Gemensamma standarder och handlingsmodeller är nyckeln till säker automatisk körning. I projektet söks kompatibla lösningar mellan de nordiska länderna, men målet är att det i framtiden finns i bruk en gemensam plattform för informationsutbyte, som omfattar hela Europa.

En gemensam plattform berikar data och skapar möjligheter att i framtiden dela information mer mångsidigt mellan olika parter. Samtidigt förbättras datakvaliteten, vilket möjliggör nya affärsmodeller för företag med trafikrelaterad verksamhet. Informationsutbytesplattformen skapar möjlighet att till en och samma plattform sammanföra all data som stöder trafiksäkerhet och smidighet, medan dessa tidigare har funnits i begränsade system hos utrustningsleverantörer och andra aktörer.

Trafikautomation och informationsutbyte är ett brett ämnesområde där allt är sammankopplat. Samarbetets betydelse accentueras, så att ämnesområdet kan utvecklas och föras framåt på ett effektivt sätt och med bästa möjliga utnyttjande av de tillgängliga resurserna. I framtiden vill de olika parter som är involverade i projektet också få igång pilotprojekt över gränserna mellan de nordiska länderna för att konkretisera och testa resultaten av det utredningsarbete som har genomförts i projektet Nordic Way3.