Nya forskningsrön om hur förare av tung trafik återhämtar sig efter en olycka

 Fokus i undersökningen av självförvållade dödsolyckor har tidigare legat på att ta reda på bakgrundsfaktorer hos den förare som orsakat olyckan. Enligt materialet från Undersökningskommissionerna för trafikolyckor för åren 2011–2016 är cirka 12 procent av alla vägtrafikolyckor med dödlig utgång i Finland självförvållade. Under åren 2011–2016 undersökte Undersökningskommissionerna årligen i genomsnitt 253 dödsolyckor. 

I den färska undersökningen av Helsingfors universitet, Trafikskyddet och Traficom ville man ta reda på hur olycksupplevelsen påverkar förare av tung trafik som varit med om en självmordskollision.  

"Det är svårt och ofta nästan omöjligt för förare av tunga fordon att undvika en medvetet orsakad kollision. Därför är det viktigt att få fram kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan stödja förare efter dessa beklagliga olyckor", säger Inkeri Parkkari ledande sakkunnig vid Traficom. 

Utöver Traficom har forskningen bekostats av Arbetarskyddsfonden, Helsingfors universitet och Institutet för olycksinformation. 

Stöd som erbjuds förare stöder arbetsförmågan 

Forskningsresultaten visar att självmordskollisioner påverkar välbefinnandet hos förare av tung trafik. Föraren kan som en följd av olyckan få fysiska skador och sjukledighet och även vara i behov av rehabilitering och psykoterapi. I värsta fall kan föraren rentav bli tvungen att byta yrke. 

"Av enkätundersökningen och olycksutredningens uppgifter framgick att tillhandahållande av tillräckligt stöd för förare skulle stödja dem att orka både i arbetet och privat efter en olycka", säger Parkkari. 

I undersökningen konstaterades även att för att förebygga självmordskollisioner gäller samma åtgärder som konstaterats vara de mest effektiva i förebyggandet av självmord överlag, såsom att minska utslagning och depression samt att identifiera drogproblem och sätta in effektiv vård i rätt tid.  

Undersökningen "Självmord i vägtrafiken med förare av tunga fordon som utgångspunkt" utfördes av docent Igor Radun vid Helsingfors universitet, specialforskare Jenni Radun vid Åbo yrkeshögskola, planerare Jyrki Kaistinen vid Trafikskyddet och ledande sakkunnig Inkeri Parkkari vid Traficom.