Ökning av lokaltågstrafiken skulle kräva betydande offentligt stöd
Transport- och kommunikationsverket Traficoms utredning visar att genomförande av ny lokaltågstrafik under de närmaste åren skulle kräva ett mycket stort offentligt stöd. I utredningen granskades den regionala tågtrafikens potential i olika regioner. I granskningarna ingick 13 förbindelsesträckor. Av dessa var Salo–Åbo–Nådendal, Tammerfors–Sastamala och Hangö–Karis(–Helsingfors) de mest kostnadseffektiva.
Traficoms utredning har granskat trafikkostnaderna för den regionala tågtrafiken, passagerarpotentialen och trafikens kostnadseffektivitet. Målet har varit att undersöka största delen av alla nya förbindelsesträckor som skulle kunna ha lokal tågtrafik.
Enligt utredningen skulle lokaltågstrafiken kräva ett mycket stort offentligt stöd, dvs. subvention för varje granskad förbindelsesträcka. De uppskattade passagerarantalen och biljettintäkterna var betydligt mindre än de uppskattade trafikkostnaderna. Förbindelsesträckorna Tammerfors–Sastamala, Salo–Åbo–Nådendal och Hangö–Karis(–Helsingfors) identifierades som de mest kostnadseffektiva förbindelsesträckorna. Den nödvändiga subventionsnivån för dessa skulle vara 65–85 %. Alla andra förbindelsesträckor är förbindelsesträckor med svag eller mycket svag kostnadseffektivitet.
”Kostnadseffektiviteten för den regionala tågtrafiken kan förbättras om trafiken kan koncentreras till sträckor med störst passagerarantal. Å andra sidan är systemet mer kostnadseffektivt ju större trafikhelheten är. På vissa förbindelsesträckor kan det vara mer lönsamt att utveckla kollektivtrafiken genom att satsa på busstrafiken eller fjärrtågstrafiken”, konstaterar Simo Airaksinen, projektchef på WSP Finland Oy.
Den regionala tågtrafiken är mest lönsam när rutten är kort och antalet passagerare är stort
I utredningen bedömdes trafikkostnader och passagerarpotential på ett jämlikt sätt. Varje region har dock sina egna särdrag.
”Regionernas karaktär och läge till exempel i förhållande till andra regioner påverkar trafikkostnaderna. Även passagerarpotentialen påverkas av många faktorer, exempelvis kopplingen till regionens övriga kollektivtrafiksystem och utvecklingen av markanvändningen. På lång sikt är utvecklingen av markanvändningen omkring stationerna en viktig faktor, som ökar passagerarantalen och den regionala trafikens potential”, konstaterar Anna Pätynen, specialsakkunnig på Traficom.
Inledandet av trafiken på nya platser inom den regionala tågtrafiken skulle kräva flera tilläggsutredningar och beslut om genomförandet.
”Val relaterade till anordnandesätt, upphandling av trafik, befogenhet, trafikmodell samt materiel och depåtjänster har en betydande inverkan på trafikkostnaderna. Dessa frågor avgränsades dock utanför detta arbete och tilläggsutredningar behövs om den regionala tågtrafiken ska börja ordnas och upphandlas”, säger Pätynen.
I granskningarna ingick följande förbindelsesträckor:
- Uleåborgsregionen Limingo–Kempele–Uleåborg–Ijo
- Kuopioregionen Idensalmi–Kuopio–Suonenjoki
- Vasa- och Seinäjokiregionen Vasa–Seinäjoki
- Jyväskyläregionen Äänekoski–Jyväskylä–Muurame
- Lahtisregionen Heinola–Lahtis–Orimattila
- Villmanstrand–Imatra Villmanstrand–Imatra
- Egentliga Finland Åbo–Nystad
- Sydvästra Lappland Kemi–Torneå–Haparanda
- Birkaland Tammerfors–Sastamala
- Satakunta Raumo–Kumo
- Egentliga Finland Åbo–Loimaa–Toijala
- Egentliga Finland Salo–Åbo–Nådendal
- Västra Nyland Hangö–Karis(–Helsingfors)
Utredningen av den regionala tågtrafikens utvecklingsbehov och -möjligheter är en del av den riksomfattande trafiksystemplanen (2021–2032). Utgångspunkterna för Traficoms utredning är utredningarna av bankapacitet, materiel och infrastruktur samt markanvändning som gjordes av Trafikledsverket 2021 (Trafikledsverkets publikationer 79a (Extern länk) och 79b/2021 (Extern länk) på finska).