Uppföljning av konsekvenserna av lagen om transportservice

Målet med enkäten är att regelbundet kartlägga medborgarnas och företagarna i branschens synpunkter på förändringarna i taxibranschen och på trafikmarknaden. En mer ingående kartläggning av åsikterna bland grupper med särskilda behov görs i en egen enkät. 

Enkäten som publiceras nu gjordes genast efter reformen i augusti–september 2018 då tidigare praxis var i färskt minne vilket möjliggjorde en spontan jämförelse. Fösta gången gjordes enkäten cirka ett år innan lagreformen trädde i kraft, nästa enkät är tänkt att genomföras 2020.

Uppgifterna om det prisindex som kompletterar den allmänna prisuppföljningen av taxitrafiken är från oktober–december 2018.

Medborgarna känner väl till förändringen

Av respondenterna var nästan 90 procent nöjda med kvaliteten på taxiservicen som helhet. Man var väl förtrogen med de ändringar som lagen om transportservice fört med sig för taxibranschen i juli 2018, i synnerhet bland dem som ofta använder taxi. Tre av fyra respondenter ansåg att tillgången på taxibilar var god.

Reformen har engagerat grupper med särskilda behov som behöver taxitjänster, och bland annat problem med tillgången till bilar och långa väntetider framhävs i uppgifterna från den enkätundersökning som riktat sig till dessa grupper. Bedömningen av kvaliteten på taxiservicen som helhet bland respondenterna i grupper med särskilda behov fördelar sig enligt följande: 47 procent är nöjda med kvaliteten och cirka 40 procent är missnöjda. Grupper med särskilda behov känner väl till avregleringen av taximarknaden. 

I enkäten som gjordes före reformen förväntade sig medborgarna att tillgången skulle bli bättre. Efter reformen upplevde dock merparten att det inte skett någon förändring i fråga om tillgången. 

Enligt enkäten upplevde medborgarna att säkerhetsnivån i taxin var god och 85 procent ansåg att den var fortsatt god även efter lagändringen. I huvudstadsregionen ansåg däremot var femte att säkerheten hade försämrats; man oroade sig bland annat för att bli lurad på priset. I grupper med särskilda behov upplevde man att det största orosmomentet ur säkerhetssynpunkt var att en person som behöver hjälp inte får det eller att hjälpen är bristfällig samt bristande säkerhet i tillgängliga fordon. 

Ett av målen med lagen om transportservice har varit att skapa kundorienterade trafiktjänster, och enligt enkäten var de nya servicepaketen med mobilitetstjänster dvs. servicehelheter där användaren enligt sina behov kombinerar t.ex. kollektivtrafik, taxi och samanvändning av bilar till en helhet, bekanta för drygt 40 procent av respondenterna och för över 60 procent av respondenterna i huvudstadsregionen. Ett par procent av respondenterna använde redan servicepaket och ungefär en av åtta hade övervägt att använda ett sådant.

Taxibranschen anser att reformen gagnar i synnerhet stora aktörer, säkerhet och tillgänglig viktiga frågor

Taxibranschen ansåg att taxireformen som trätt i kraft i juli 2018 i samband med lagen om transportservice i synnerhet har gagnat stora företag. Åsikterna i branschen har dock dämpats som helhet jämfört med enkäten som gjordes före reformen. Övriga aktörer i transportbranschen förhöll sig mer positivt till förändringen i taxibranschen.

Enligt enkäten var fler än hälften oroade över säkerheten i taxitrafiken, såväl taxiföretagare och förare. En lika stor andel ansåg att avregleringen av taximarknaden har påverkat tillgången på taxibilar negativt, i synnerhet på mindre orter. Ändå anser över 40 procent av de nya aktörerna att tillgången har förbättrats. 

”Tankarna om säkerhet och tillgång i taxibranschen går till stor del åt samma håll som i den enkät som gjordes för att kartlägga förväntningarna i branschen före reformen. Ny praxis håller fortfarande på att skapas, men det är tydligt att såväl säkerhet som tillgång måste ägnas särskild uppmärksam”, understryker vägtrafikdirektör Marko Sillanpää. 

Avregleringen stöder människors arbetskarriärer 

Enligt enkäten verkar avregleringen av taxibranschen ha fört med sig bättre möjligheter att kombinera arbete som taxiföretagare eller taxiförare med olika skeden i arbetslivet. Enligt enkäten verkar det också som att många nykomligar i branschen tänker gå i pension någon gång under de kommande åren, dvs. man har på eget initiativ sökt sig till branschen för att arbeta några år innan man går i pension.

”Det verkar även som att lagen om transportservice har gjort det möjligt att tillämpa friare arbetssätt både som taxiföretagare och taxiförare som passar ens eget livsskede”, berättar specialsakkunnig Hanna Strömmer.

Inställningen till reformen delar branschen och medborgare

Enligt enkätresultaten delar förhållandet till avregleringen av taximarknaden respondenterna i två grupper. Svaren från medborgare, bussföretagare och godstrafikföretagare är jämnt fördelade mellan positivt, neutralt och negativt. I grupper med särskilda behov såg tre av fyra avregleringen som något negativt. Av taxiföretagarna såg två av tre negativt på avregleringen. Ett undantag utgör nya taxiföretagare där två av tre ansåg att avregleringen var positiv.

”Enkäten gjordes genast efter reformen och resultaten ger också en bild av olika gruppers spontana åsikt om förändringen. Vi följer utvecklingen av åsikterna också på längre sikt och tanken är att upprepa undersökningen år 2020”, berättar Strömmer. 

Kompletterande prisuppföljning följer den regionala utvecklingen

Det är viktigt att följa prisutvecklingen i taxibranschen noga. Till exempel publicerar Statistikcentralen prisuppgifter om taxitrafiken varje månad som en del av det konsumentprisindex som Statistikcentralen publicerar en gång i månaden. Traficom följer priserna med hjälp av uppgifter från beställningscentralerna men även genom kompletterande datainsamling kvartalsvis som stöder uppföljningen av konsekvenserna av lagen om transportservice och trafikmarknaden, i synnerhet ur en regional synpunkt. 

Uppgifterna i den kompletterande prisuppfölningen som Traficom nu publicerar är från det sista kvartalet 2018. 

Enligt uppföljningen har priserna sjunkit i sex landskap, mest i Egentliga Tavastland och Egentliga Finland. Prissänkningen beror mer allmänt på att zonpriser har tagits i bruk.

De största prisökningarna har skett i Kymmenedalen, Nyland, Kajanaland, Päijänne-Tavastland och Birkaland. I Kajanaland beror prisökningen på en höjning av grundavgiften och i Birkaland på en höjning av kilometerpriset. I Päijänne-Tavastland, Nyland och Kymmenedalen beror ändringen på att en minuttaxa har införts.

”Priserna varierar mellan olika företag, ju bättre marknaden utvecklas, desto större möjligheter har kunden att välja. Priserna ska framgå tydligt och kunden ska informeras om vad taxiresan kostar eller hur priset fastställs före resan. Vi har också infört en bestämmelse om totalpriset för en taxiresa dvs. om resans pris överstiger 100 euro, ska föraren tydligt och klart komma överens om priset med kunden på förhand. Bevisbördan ligger därmed på föraren om det blir gräl om priset”, poängterar Sillanpää. 

”Vi förväntar oss en ansvarsfull taxiverksamhet och vi tror att företagen vinner på att betjäna sina kunder så bra som möjligt. Vi har även inlett en gemensam taxitillsyn med polisen och skattemyndigheten som kommer att utföras regelbundet. Vid behov kan Traficom också meddela närmare föreskrifter för taxibranschen”, påminner Sillanpää. 

Mer information:

vägtrafikdirektör Marko Sillanpää, tfn 029 5345 210, marko.sillanpaa(at)traficom.fi, Twitter @MarkoSillanp
specialsakkunnig Hanna Strömmer, tfn 029 5347 053, hanna.strommer (at) traficom.fi (undersökningen)