Förbud och begränsningar enligt sjötrafiklagen – vanliga frågor

Förbuds- och begränsningsområdena enligt sjötrafiklagen är tillgängliga på adressen https://vayla.fi/sv/trafikleder/farleder/omraden-med-forbud-och-begransningar-som-galler-sjotrafiken. Listan har utarbetats utifrån de sjötrafikrelaterade beslut om förbud och begränsningar som Traficom känner till. Det är möjligt att listan inte till alla delar helt överensstämmer med områdena som märkts ut i terrängen. I syfte att uppdatera uppgifterna går Traficom för närvarande igenom beslut om förbud och begränsningar som olika myndigheter fattat för att terränginformationen och informationen i databaser ska kunna förenhetligas.

Transport- och kommunikationsverket Traficom kan förbjuda eller begränsa trafik med farkoster på ett visst vattenområde. Traficom kan också förbjuda eller begränsa användningen av en viss motordriven farkosttyp. Innan förbud eller begränsningar utfärdas ska Traficom höra den kommun vars område förbudet eller begränsningen gäller och ge de myndigheter, sammanslutningar, ägare till vattenområden och andra som berörs av saken tillfälle att bli hörda.

Framställning om utfärdande av förbud eller begränsning ska lämnas skriftligen till Transport- och kommunikationsverket. Av framställningen ska framgå giltighetstiden och grunderna för förbudet eller begränsningen samt andra omständigheter som behövs med tanke på behandlingen av ärendet. Det vattenområde för vilket förbudet eller begränsningen söks ska anges på en karta i ändamålsenlig skala. Det rekommenderas att framställningen i första hand görs på en elektronisk blankett som kan hittas på adressen https://www.traficom.fi/sv/vara-tjanster/ansok-om-regionala-och-farkosttypsspecifika-forbud-och-begransningar. Framställningen kräver legitimation med antingen certifikatkort, mobilcertifikat eller banklegitimation.

För beslutet angående framställningen tas ut en avgift enligt kommunikationsministeriets förordning (1255/2021). År 2026 - 2027 är avgiften 670 euro.

Transport- och kommunikationsverket kan förbjuda eller begränsa trafik med farkoster på ett visst vattenområde för viss tid eller tills vidare, om förbudet eller begränsningen prövas vara behövlig till skydd för trafiken, miljön, fisket eller någon annan näring eller för allmänt nyttjande av naturen för rekreation eller något annat allmänt intresse. Förbud och begränsningar som särskilt utfärdas med stöd av sjötrafiklagen kommer endast i fråga i undantagsfall där det är nödvändigt att införa entydiga begränsningar för att säkerställa sjötrafiksäkerheten eller den allmänna säkerheten i området (t.ex. svårnavigerade områden, smala områden och områden med begränsad sikt).

Var och en har en rätt att utan att orsaka onödig skada, olägenhet eller störning färdas i vattendrag. Att färdas i vattendrag är en allmän rätt som endast kan begränsas av grundad anledning. 

Den som föreslår ett förbud och/eller en begränsning ska beakta att man ska ta hänsyn till sjötrafiken särskilt i konstruktioner (t.ex. bryggor) som placeras längs en farled och genomföra eller skydda konstruktionerna på ett sätt som lämpar sig för förhållandena. Också i annat nyttjande av vattendrag ska man beakta sjötrafiken i farleden samt svallet och sugeffekten som sjötrafiken orsakar. 

När framställningen särskilt gäller ett farledsområde ska den som gör framställningen beakta att farkosterna ska kunna framföras i den fart som krävs för att bibehålla manöverförmågan under alla förhållanden. Med anledning av detta ska fartbegränsningarna som utfärdas dimensioneras så att de kan följas även under svåra väderförhållanden utan att äventyra navigationssäkerheten. I vissa farleder finns också linjetrafik som är bunden till särskilda tidtabeller, vilket för sin del innebär utmaningar för eventuella nya förbud eller begränsningar.

Om användningen av en viss motordriven farkosttyp medför särskilt betydande olägenheter för naturen eller den övriga miljön, fisket eller någon annan näring, allmänt nyttjande av naturen för rekreation eller något annat allmänt intresse, kan Transport- och kommunikationsverket förbjuda eller begränsa användningen av denna farkosttyp på ett visst område. Det ska dock beaktas att förbud eller begränsningar som gäller en viss farkosttyp endast kan utfärdas i de fall där det kan påvisas att en viss farkosttyp medför särskilt betydande olägenheter i ett visst område. Detta innebär att förbud eller begränsningar inte heller kan utfärdas proaktivt eller för vidsträckta områden för säkerhets skull.

Det är förbjudet att framföra en farkost på ett störande eller hänsynslöst sätt, och var och en som använder en farkost ska iaktta den omsorg och försiktighet som omständigheterna kräver och förfara så att han eller hon inte utan tvingande skäl försvårar eller stör andras färd på vatten och inte heller åstadkommer fara eller skada för andra eller fara eller avsevärda eller onödiga olägenheter eller störningar för naturen eller den övriga miljön, fisket, allmänt nyttjande av naturen för rekreation eller något annat allmänt eller enskilt intresse. Dessa skyldigheter enligt sjötrafiklagen gäller alla användare av farkoster i alla vattenområden – även i vattenområden utanför förbuds- och begränsningsområden – och de gäller hela tiden. Sjötrafikanterna ska således alltid ta hänsyn till den övriga sjötrafiken och andra som nyttjar vattendraget samt till miljön. När man uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar denna skyldighet är det fråga om ett sjötrafikbrott med böter som påföljd. Polisen och Gränsbevakningsväsendet övervakar användningen av farkoster i vattenområdet och de har möjlighet att omedelbart ingripa i störande sjötrafik. De övervakande myndigheternas uppgift är att övervaka att reglerna enligt sjötrafiklagen iakttas, och denna regleringsmekanism ska ses som ett primärt sätt att säkerställa att sjötrafikanterna beter sig på ett behörigt sätt.

I 104 § i sjötrafiklagen fastställs att den som ansvarar för utmärkningen av förbud eller begränsningar i en allmän farled är huvudmannen för farleden och på andra ställen den kommun vars område förbudet eller begränsningen gäller.

Om trafik med en motordriven farkost har förbjudits genom ett beslut enligt lagen om båttrafik eller sjötrafiklagen, gäller beslutet också elmotorer, om trafik med farkoster som drivs med elmotor inte särskilt har tillåtits i beslutet.

De myndigheter som övervakar sjötrafiken är polisen, Gränsbevakningsväsendet och Tullen.

Enligt 5 § i sjötrafiklagen ska var och en som använder en farkost iaktta den omsorg och försiktighet som omständigheterna kräver och förfara så att han eller hon inte utan tvingande skäl försvårar eller stör andras färd på vatten och inte heller åstadkommer fara eller skada för andra eller fara eller avsevärda eller onödiga olägenheter eller störningar för naturen eller den övriga miljön, fisket, allmänt nyttjande av naturen för rekreation eller något annat allmänt eller enskilt intresse. Skyldigheterna enligt sjötrafiklagen gäller alla användare av farkoster i alla vattenområden – även i vattenområden utanför förbuds- och begränsningsområden – och de gäller hela tiden.

Sjötrafikanterna bör således alltid ta hänsyn till den övriga sjötrafiken och andra som nyttjar vattendraget samt till miljön. När man uppsåtligen eller av oaktsamhet försummar denna skyldighet är det fråga om ett sjötrafikbrott med böter som påföljd. Polisen och Gränsbevakningsväsendet övervakar användningen av farkoster i vattenområdet och de har möjlighet att omedelbart ingripa i störande sjötrafik. De övervakande myndigheternas uppgift är att övervaka att reglerna enligt sjötrafiklagen iakttas, och denna regleringsmekanism ska ses som ett primärt sätt att säkerställa att sjötrafikanterna beter sig på ett behörigt sätt.

I enlighet med sjötrafiklagen kan endast Transport- och kommunikationsverket förbjuda eller begränsa trafik med farkoster på ett visst vattenområde för viss tid eller tills vidare.