Allmänt om statsunderstöd till informationsförmedling och nyhetsmedier

Instruktioner och ansökningsblanketten finns på sidan "Instruktioner för ansökning".  

Syftet med understödet

Enligt 12 § i grundlagen har var och en rätt till yttrandefrihet. Till yttrandefriheten hör rätten att framföra, sprida och ta emot information, åsikter och andra meddelanden utan att någon i förväg hindrar detta. Förutom uttrycksfriheten omfattar yttrandefriheten väsentligen rätten att få information. Medborgarna har ett behov att få pålitlig, sanningsenlig och aktuell information inte bara om nationella frågor utan också om lägen på sin egen bostadsort. Informationsmedling och offentlig debatt är å ena sidan väsentliga delar av den demokratiska beslutsprocessen och å andra sidan instrument för en demokratisk kontroll över maktutövningen.

Under hela 2000-talet har medieverksamheten genomgått stora förändringar i och med att områden har förändrats på grund av digitaliseringen. Multinationella plattformsföretag utmanar traditionella aktörer om reklamintäkter och konkurrerar om samma målgrupper med traditionella medier. Kända nationella medieoperatörer är särskilt framgångsrika på nätet, medan räckvidden för provins-, lokal- och gratistidningar har klart svagare på nätet än sina tryckta tidskrifter.

Omvandlingen av medieverksamheten har haft en betydande inverkan på de finländska nyhetsmediernas verksamhetsförutsättningar, och dessutom har den övergripande och mångsidiga informationsförmedlings rollen betonats ytterligare i det nuvarande säkerhetspolitiska läget. I dag kan vi vid sidan av den materiella beredskapen tala om särskild informationsförsörjningsberedskap.

Förutom de nationella medierna måste tillräcklig kommunikation på regional och lokal nivå också säkerställas, och därmed måste syfta av nyhetsöknar undvikas . Medieverksamheten står inför svårigheter som vikten av högkvalitativ och sanningsenlig rapportering ökar samtidigt som medieintäkterna ständigt minskar och papperspriserna och distributionskostnaderna stiger. Trots detta har det, till skillnad från de övriga Norden, hittills inte funnits några betydande statsunderstöd för medier och journalistik i Finland.

Papperstidningarnas distributionsvolymer har minskat under 2010-talet, eftersom nyhetsinnehållet och konsumenternas uppmärksamhet i allt högre grad har flyttat ut på nätet. Mellan 2011 och 2020 har antalet tidningar som distribueras  som morgontidningar minskat från mer än 1,4 miljoner till cirka 800 000 tidningar som distribueras dagligen. På motsvarande sätt distribuerades över 350 miljoner tidningar år 2011 och bara under 150 miljoner år 2021. I Finland utkommer totalt 170 tidningar, av vilka 36 är dagstidningar som utkommer minst fyra dagar i veckan. Den tryckta tidningens starka ställning stöds också av att den totala upplagan av tidningar som utkommer minst fyra gånger i veckan i förhållande till invånare i Finland är den tredje största i världen.

Tillsätta inte det här understödet till statsunderstöd för tidningsutdelning.

Understödets målgrupp

Förutsättningen för beviljande av statsunderstöd är att företaget riktar understödet till ett nyhetsmedium som är verksamt i Finland eller på Åland.
•    Som har en ansvarig redaktör och på vilket lagen om yttrandefrihet i masskommunikation (460/2003) tillämpas,
•    Vars ansvariga redaktör arbetar som heltidsanställd vid det företag som publicerar nyhetsmediet och nyhetsmediet dessutom har minst en heltidsanställd som utför redaktionellt arbete eller mediet alternativt köper motsvarande arbetsinsats av frilansare,
•    Som behandlar många olika ämnesområden samt betjänar en mångfaldig publik och inte bara ett visst registrerat politiskt parti, en viss grupp av näringsidkare, en viss fackförening eller någon annan motsvarande på förhand vald aktör.
•    Material publiceras minst två gånger i månaden när det handlar om tryckta medier,
•    Nyhetsutbudet uppdateras flera gånger varje dag när det handlar om utövare av televisions- eller radioverksamhet samt nätpublikationer.
Statsunderstöd kan inte beviljas ett företag eller en företagsgrupp som är ett sådant företag i svårigheter som avses i artikel 2.18 i kommissionens förordning (EU) nr 651/2014.

Understödets belopp

Understödets storlek per person som utför redaktionellt arbete fås genom att det belopp som reserverats för understödet (7 miljoner euro) divideras med det på de understödsberättigande ansökningarna baserade sammanlagda antalet personer som utför redaktionellt arbete. Vid beräkningen av antalet personer som utför redaktionellt arbete beaktas både personer i löneförhållande och frilansarvoden omräknade till årsverken. Till företag med högst fyra anställda per år som utför redaktionellt arbete betalas statsunderstödet till ett 1,3-faldigt belopp.

Understödet fördelas som den så kallade de minimis-stöd. En företagsgrupp kan inte få mer en 200 000 euro av de minimis-stöd på tre år.