Stödet till nyhetsmedier bidrog till att hålla nyhetsutbudet livskraftigt – även investeringar för framtiden
Stödet till nyhetsmedier var ett engångsbidrag från staten vars syfte var att stödja en heltäckande och samhälleligt viktig informationsförmedling samt en mångsidig och pluralistisk nyhetsverksamhet. Under åren 2024 och 2025 betalade Traficom sammanlagt statsbidrag för stöd till nyhetsmedier och informationsförmedling till 179 olika medier. Stödet till nyhetsmedierna underlättade vardagen för många redaktioner. Med stöd av Traficom kunde permitteringar och uppsägningar undvikas, utgivningstakten upprätthållas och satsningar på framtiden möjliggöras – särskilt inom digitalisering och stärkandet av det lokala nyhetsarbetet.
I de bedömningar som begärdes i samband med ansökningarna om utbetalning av bidraget uppgav medierna att de utan stödet hade varit tvungna att minska det redaktionella arbetsinsatsen, reducera antalet publikationer eller skjuta upp utvecklingsprojekt. Bidraget frigjorde resurser till exempel för förnyelse av webbplatser, anställning av sommarjournalister och testande av nytt innehåll. En av de vanligast rapporterade nyttorna var att chefredaktörer och nyckelpersoner kunde ägna mer tid åt utvecklingsarbete i stället för att all arbetstid gick åt till nyhetsproduktion.
Bidragets effekt verkar ha varit relativt störst hos små medier, där stödet täckte en betydande andel av de redaktionella lönekostnaderna. Detta syntes direkt i att det lokala nyhetsutbudet kunde bevaras – ingen av de medier som mottog bidraget upphörde med sin verksamhet under året. Även sysselsättningen för frilansjournalister fick ett uppsving.
Bidraget gav också ett mentalt lyft åt mediefältet. Flera aktörer beskrev bidraget som ett tydligt budskap om att mediernas roll i samhället värdesätts och att deras kontinuitet vill säkerställas. Detta uppmuntrade särskilt mindre redaktioner att investera i framtiden trots ett osäkert marknadsläge.
Sammantaget lyckades stödet till nyhetsmedier med sitt mål: det bidrog till att trygga ett mångsidigt och heltäckande nyhetsutbud i olika delar av Finland och möjliggjorde investeringar vars effekter sträcker sig längre än bidragsåret. Bidraget var till sin natur engångsbetonat och efter att det beviljats har koncentrationen inom mediefältet och ökningen av distributionskostnaderna fortsatt, vilket kan begränsa dess långsiktiga betydelse.
Understödets målgrupp
Bidrag kunde beviljas exempelvis till tidningar, nätpublikationer samt radio- och tv-kanaler som producerar nyheter för en riksomfattande, regional eller lokal publik. Nyhetsmediet skulle täcka ett brett spektrum av ämnesområden och betjäna en mångfaldig publik. Till exempel facktidskrifter och fackorganisationers informationsmedier, partiers informationsmedier som redan får partistöd, medier som enbart fokuserar på ett visst fritidsintresse samt andra motsvarande publikationer uppfyllde inte förutsättningarna för att beviljas bidrag. Därtill krävdes att nyhetsmediet har en ansvarig chefredaktör samt minst en person som utför redaktionellt arbete på heltid.
Syftet med de allmänna förutsättningarna för beviljande av bidrag var bland annat att rikta stödet till professionell och kontinuerlig verksamhet som faktiskt medför kostnader. Ett nyhetsmedium som erhåller statsbidrag ska till exempel utkomma regelbundet och kontinuerligt samt innehålla redaktionellt material som nyhetsmediet själv har producerat. Genom kraven på utgivningsfrekvens avsågs bidraget uttryckligen riktas till informationsmedier som bedriver nyhetsverksamhet.
Understödets belopp
Bidragets storlek per person som utför redaktionellt arbete fastställdes genom att det belopp som reserverats för understödet (7 miljoner euro) dividerades med det sammanlagda antalet personer som utför redaktionellt arbete, baserat på de understödsberättigade ansökningarna. Vid beräkningen av antalet personer som utför redaktionellt arbete beaktades både personer i löneförhållande och frilansarvoden omräknade till årsverken. För företag som sysselsätter högst fyra journalister per år betalades bidraget med en faktor på 1,3.
Understödet beviljades som den så kallade de minimis-stöd, vilket innebar att en koncern inte kunde få bidrag som överstiger 200 000 euro. I denna gräns på 200 000 euro inräknas alla de minimis-stöd som mottagits under det innevarande och de två föregående beskattningsåren.