Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Gå till sökfunktionen

Majoriteten av konsumenterna behärskar användningen av digitala tjänster i vardagen

En konsumentundersökning som Transport- och kommunikationsverket Traficom har låtit genomföra visar att majoriteten av konsumenterna obehindrat kan sköta sina dagliga digitala ärenden. Det finns inga stora skillnader i kunskaper mellan åldersklasserna vad gäller de som använder tjänster – dock finns det en större skara äldre konsumenter som inte använder digitala tjänster. Oftast behöver konsumenterna hjälp när de ska använda den offentliga förvaltningens blanketter. Genom årliga undersökningar utreder Traficom användningen av digitala tjänster och apparater för att följa upp bland annat hur användningen av näten fördelar sig mellan olika behov.

Den digitala ojämlikheten är ett samhälleligt problem, som växer i takt med att tjänster flyttas till nätet. Ojämlikheter kan förekomma på många plan. Det kan finnas ojämlikhet mellan områden om invånarna inte har tillgång till sådana förbindelser som gör det möjligt att jämlikt använda alla tjänster. Å andra sidan kan det finnas ojämlikhet mellan olika människogrupper, till exempel mellan åldersklasserna, om de digitala färdigheterna hos en grupp inte räcker till för att använda tjänster. Även olika behov beträffande lättläst språk, färgernas tillgänglighet, textning eller användning av hjälpmedel kan orsaka ojämlikhet i den digitala världen.

För att kartlägga hur konsumenterna i Finland hanterar olika dagliga digitala uppgifter, inkluderade Traficom frågor om konsumentens syn på om hans eller hennes färdigheter är tillräckliga i den konsumentundersökning som genomfördes hösten 2022. I många avseenden var resultaten mycket positiva. En klar majoritet av konsumenterna bedömer att de obehindrat kan använda de tjänster som nämns på egen hand. En tiondel konstaterade att de ibland behöver hjälp med att fylla i den offentliga förvaltningens blanketter. I undersökningen definierades det inte närmare hurdan hjälp det är fråga om, det vill säga huruvida respondenten behöver hjälp med användningen eller med innehållet i frågorna.

Av respondenterna klarade 80 procent av att obehindrat handla på nätet, ringa och ta emot videosamtal samt använda streamingtjänster. Största delen av de som inte uppgav att de använder tjänster obehindrat konstaterade att de inte använder tjänsten i fråga. Bland respondenterna över 65 år uppgav upp till hälften att de inte handlar på nätet eller använder streamingtjänster. Det finns säkert skillnader mellan respondenterna beträffande orsakerna till att de inte använder tjänsterna. En del skulle kanske vilja använda tjänsterna, men vet inte hur de tar dem i bruk.

Grafen visar andelar konsumenter som kan använda en tjänst utan ansträngning själva, med hjälp, ofta inte själva, inte använder tjänsten och inte kan säga. Nästan alla konsumenter kan betala räkningar och använda internetbank utan ansträngning och självständigt. Offentliga digitala tjänster, videosamtal, onlineshopping och streamingtjänster kan användas utan ansträngning av cirka 80 % av konsumenterna.
Figur 1. Konsumenterna i Finland behärskar användningen av digitala tjänster i vardagen väl.

Resultaten i Traficoms konsumentundersökning återspeglar även resultaten i Europeiska unionens ranking enligt indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI), där Finlands styrka i flera år redan varit delområdet humankapital, inom vilket man mäter hur allmänna de digitala färdigheterna är. Rankingresultaten baserar sig på Statistikcentralens undersökning Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik.

Mängden arbetsdagar på distans har minskat – distansarbete fortfarande möjligt endast för en del

Under coronaåren arbetade många på distans i större utsträckning än tidigare, och under vissa perioder övergick man till distansarbete även i branscher där det tidigare var mer sällsynt, till exempel inom undervisningen. Våren 2021 distansarbetade 15 procent av personerna i arbetsför ålder minst fem dagar i veckan. Med personer i arbetsför ålder avses här personer som fyllt 25 år men är under 65 år. En tredjedel distansarbetade minst en dag i veckan. Under innevarande år var det bara åtta procent av konsumenterna som distansarbetade minst fem dagar i veckan. Antalet personer som distansarbetade minst en dag i veckan var oförändrat. Åren 2021 och 2022 arbetade omkring 60 procent av personerna i arbetsför ålder inte alls på distans. Den klart vanligaste orsaken till det var att det inte är möjligt att utföra arbetsuppgifterna på distans.

Diagrammet visar under åren 2021 och 2022 andelen konsumenter i arbetsför ålder, det vill säga minst 25 och under 65 år gamla, genomsnittliga dagar med distansarbete. Under båda åren arbetade cirka 60 % av de tillfrågade inte på distans alls. År 2021 arbetade cirka 15 % av de tillfrågade på distans minst 5 dagar i veckan. År 2022 var det mindre än 10 %. Den andel som ökade mest mellan åren var andelen som arbetade på distans mer sällan än veckovis.
Figur 2. Andel personer i arbetsför ålder som distansarbetade åren 2021 och 2022.

Antalet arbetsdagar utförda på distans har dock förblivit högre än före pandemirestriktionerna bland de personer i arbetsför ålder som distansarbetar. Under 2022 har man dock åkt till arbetsplatsen oftare än året innan. Våren 2021 arbetade hela 40 procent av de personer i arbetsför ålder som distansarbetar hemma praktiskt taget hela arbetsveckan. Under innevarande år är det bara en femtedel, det vill säga 20 procent, som gjort det. I synnerhet arbetsveckor med tre dagars distansarbete har ökat, vilket tillämpades av endast 9 procent året innan och av 15 procent i år. Dessutom har antalet personer som distansarbetar mer sällan än varje vecka ökat från 14 procent till hela 27 procent.

Diagrammet visar genomsnittliga dagar av distansarbete före begränsningar av covid-19, 2021 och 2022 bland de svarande i arbetsför ålder som arbetade på distans under 2021 och 2022. Före begränsningarna arbetade över 50 % av dessa respondenter inte på distans alls. År 2021 arbetade nästan 40 % på distans minst 5 dagar i veckan. År 2022 arbetade 20 % på distans minst 5 dagar i veckan. Nästan 30 % arbetade på distans mer sällan än varje vecka.
Figur 3. Genomsnittligt antal arbetsdagar på distans bland de personer i arbetsför ålder (25–65-åringar) som distansarbetade år 2021 eller 2022.

Sedan år 2019 har Traficom i konsumentundersökningar tagit reda på hur stor andel av konsumenterna som behöver en internetuppkoppling hemma för att arbeta, idka en näring, sköta förtroendeuppdrag eller studera. I 2022 års undersökning uppgav 56 procent av konsumenterna att de behöver en internetuppkoppling hemma för någon av dessa uppgifter. Siffran har inte förändrats från förra året. Under innevarande år behövde 41 procent av konsumenterna en internetuppkoppling för att arbeta och 22 procent för att studera.

Grafen visar under 2019-2022 andelen konsumenter som behövde en internetuppkoppling hemma för distansarbete, distansutbildning eller förtroendeuppdrag. Under 2019 var siffrorna distansarbete 32 %, distansutbildning 23 % och förtroendeuppdrag 15 %. År 2022 var siffrorna 41 %, 22 % och 16 %.
Figur 4. Andel av alla konsumenter som behöver internetuppkopplingen hemma för att arbeta, studera eller sköta förtroendeuppdrag.

Konsumentundersökningen genomfördes av IROResearch Oy. För undersökningen intervjuades 2 000 minst 15-åriga personer. Intervjuerna genomfördes per telefon mellan augusti och oktober 2022. Undersökningens felmarginal är som mest 2,2 procentenheter i vardera riktningen.

Mer information

Marja Heinonen, kommunikationsmarknadsexpert, tfn 029 539 0306, marja.heinonen@traficom.fi (fram till 3.11.2022), efter det Traficoms medietjänst, tfn 029 534 5648

Svarstabell och tidsserier (Extern länk) för konsumentundersökningen om kommunikationstjänster år 2022

Europeiska unionens DESI-index för Finland år 2022 (Extern länk)

Statistikcentralens undersökning Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik (Extern länk)

Traficoms meddelande 15.6.2021: En stor del av personerna i arbetsför ålder övergick inte till distansarbete under pandemin