Majoriteten av konsumenterna behärskar användningen av digitala tjänster i vardagen

Den digitala ojämlikheten är ett samhälleligt problem, som växer i takt med att tjänster flyttas till nätet. Ojämlikheter kan förekomma på många plan. Det kan finnas ojämlikhet mellan områden om invånarna inte har tillgång till sådana förbindelser som gör det möjligt att jämlikt använda alla tjänster. Å andra sidan kan det finnas ojämlikhet mellan olika människogrupper, till exempel mellan åldersklasserna, om de digitala färdigheterna hos en grupp inte räcker till för att använda tjänster. Även olika behov beträffande lättläst språk, färgernas tillgänglighet, textning eller användning av hjälpmedel kan orsaka ojämlikhet i den digitala världen.

För att kartlägga hur konsumenterna i Finland hanterar olika dagliga digitala uppgifter, inkluderade Traficom frågor om konsumentens syn på om hans eller hennes färdigheter är tillräckliga i den konsumentundersökning som genomfördes hösten 2022. I många avseenden var resultaten mycket positiva. En klar majoritet av konsumenterna bedömer att de obehindrat kan använda de tjänster som nämns på egen hand. En tiondel konstaterade att de ibland behöver hjälp med att fylla i den offentliga förvaltningens blanketter. I undersökningen definierades det inte närmare hurdan hjälp det är fråga om, det vill säga huruvida respondenten behöver hjälp med användningen eller med innehållet i frågorna.

Av respondenterna klarade 80 procent av att obehindrat handla på nätet, ringa och ta emot videosamtal samt använda streamingtjänster. Största delen av de som inte uppgav att de använder tjänster obehindrat konstaterade att de inte använder tjänsten i fråga. Bland respondenterna över 65 år uppgav upp till hälften att de inte handlar på nätet eller använder streamingtjänster. Det finns säkert skillnader mellan respondenterna beträffande orsakerna till att de inte använder tjänsterna. En del skulle kanske vilja använda tjänsterna, men vet inte hur de tar dem i bruk.

Resultaten i Traficoms konsumentundersökning återspeglar även resultaten i Europeiska unionens ranking enligt indexet för digital ekonomi och digitalt samhälle (DESI), där Finlands styrka i flera år redan varit delområdet humankapital, inom vilket man mäter hur allmänna de digitala färdigheterna är. Rankingresultaten baserar sig på Statistikcentralens undersökning Befolkningens användning av informations- och kommunikationsteknik.

Mängden arbetsdagar på distans har minskat – distansarbete fortfarande möjligt endast för en del

Under coronaåren arbetade många på distans i större utsträckning än tidigare, och under vissa perioder övergick man till distansarbete även i branscher där det tidigare var mer sällsynt, till exempel inom undervisningen. Våren 2021 distansarbetade 15 procent av personerna i arbetsför ålder minst fem dagar i veckan. Med personer i arbetsför ålder avses här personer som fyllt 25 år men är under 65 år. En tredjedel distansarbetade minst en dag i veckan. Under innevarande år var det bara åtta procent av konsumenterna som distansarbetade minst fem dagar i veckan. Antalet personer som distansarbetade minst en dag i veckan var oförändrat. Åren 2021 och 2022 arbetade omkring 60 procent av personerna i arbetsför ålder inte alls på distans. Den klart vanligaste orsaken till det var att det inte är möjligt att utföra arbetsuppgifterna på distans.

Antalet arbetsdagar utförda på distans har dock förblivit högre än före pandemirestriktionerna bland de personer i arbetsför ålder som distansarbetar. Under 2022 har man dock åkt till arbetsplatsen oftare än året innan. Våren 2021 arbetade hela 40 procent av de personer i arbetsför ålder som distansarbetar hemma praktiskt taget hela arbetsveckan. Under innevarande år är det bara en femtedel, det vill säga 20 procent, som gjort det. I synnerhet arbetsveckor med tre dagars distansarbete har ökat, vilket tillämpades av endast 9 procent året innan och av 15 procent i år. Dessutom har antalet personer som distansarbetar mer sällan än varje vecka ökat från 14 procent till hela 27 procent.

Sedan år 2019 har Traficom i konsumentundersökningar tagit reda på hur stor andel av konsumenterna som behöver en internetuppkoppling hemma för att arbeta, idka en näring, sköta förtroendeuppdrag eller studera. I 2022 års undersökning uppgav 56 procent av konsumenterna att de behöver en internetuppkoppling hemma för någon av dessa uppgifter. Siffran har inte förändrats från förra året. Under innevarande år behövde 41 procent av konsumenterna en internetuppkoppling för att arbeta och 22 procent för att studera.

Konsumentundersökningen genomfördes av IROResearch Oy. För undersökningen intervjuades 2 000 minst 15-åriga personer. Intervjuerna genomfördes per telefon mellan augusti och oktober 2022. Undersökningens felmarginal är som mest 2,2 procentenheter i vardera riktningen.