Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Meny

En stor del av personerna i arbetsför ålder övergick inte till distansarbete under pandemin

Restriktionerna till följd av pandemin ökade mängden distansarbete per vecka, och även framöver vill finländarna distansarbeta i större utsträckning än före pandemin. Det här avslöjar Transport- och kommunikationsverket Traficoms årliga konsumentundersökning som kartlägger användningen av kommunikationsnät och -tjänster. En betydande del av personerna i arbetsför ålder kan dock inte alls distansarbeta på grund av sina arbetsuppgifter.

För många har coronapandemin gjort kontinuerligt distansarbete till en del av vardagen. I offentligheten har det debatterats flitigt om hur mängden distansarbete ökade så mycket till följd av pandemirestriktionerna samt om hur det tids- och platsoberoende arbetet kommer att se ut i framtiden. Vi genomför årligen en konsumentundersökning som kartlägger användningen av kommunikationstjänster och -nät. Med hjälp av undersökningen kan vi identifiera framväxande fenomen bland konsumenterna och få en bredare bild av förändringarna på kommunikationsmarknaden. Fokus för konsumentundersökningen som genomfördes våren 2021 låg mer specifikt på fenomenet distansarbete vid sidan om de traditionella temana. 

Majoriteten kan inte distansarbeta

Frågorna om mängden distansarbete i konsumentundersökningen riktades till respondenter som är minst 25 år men högst 65 år, för att i mån av möjlighet kunna minimera snedvridningar i svaren på grund av pensionering eller studier. För tydlighetens skull används termen personer i arbetsför ålder för den här respondentgruppen.

Våren 2021 arbetade 15 procent av konsumenterna i arbetsför ålder på distans minst 5 dagar i veckan, eller i praktiken hela arbetsveckan. En tredjedel distansarbetade minst en dag i veckan. En klar majoritet av personerna i arbetsför ålder, 62 procent, distansarbetade inte alls under den gångna våren.

Av konsumenter som är minst 25 år men högst 65 år distansarbetade 15 % minst 5 dagar i veckan våren 2021. 4 % distansarbetade 4 dagar i veckan, 4 % distansarbetade 3 dagar i veckan, 5 % distansarbetade 2 dagar i veckan, 5 % distansarbetade 1 dag i veckan, 5 % distansarbetade mer sällan än 1 dag i veckan och 62 % distansarbetade inte alls.
Figur 1. Antalet dagar med distansarbete per vecka i genomsnitt våren 2021 bland 25–64-åringar.

Av de som inte distansarbetade alls uppgav 68 procent att orsaken var att det inte är möjligt att utföra arbetsuppgifterna på distans. Den andra vanligaste orsaken var att respondenten inte arbetade under den aktuella tidsperioden. Endast några procent uppgav att de inte vill distansarbeta, och en motsvarande andel berättade att arbetsgivaren inte tillåter distansarbete, trots att det skulle vara möjligt med tanke på arbetsuppgifterna.

Distansarbete intresserar även framöver, men inte på heltid

Antalet dagar med distansarbete hade ökat klart till följd av pandemirestriktionerna bland de personer i arbetsför ålder som distansarbetade våren 2021. 40 procent av de som distansarbetade under den gångna våren arbetade på distans minst 5 dagar i veckan, eller i praktiken hela tiden. Före mars 2020 däremot distansarbetade endast 5 procent av dem i lika stor utsträckning. Av de som nu distansarbetar arbetade över hälften, 54 procent, inte alls på distans före pandemirestriktionerna.

Många av de som arbetar på distans var villiga att fortsätta distansarbeta även efter att pandemirestriktionerna hävs. Respondenterna vill klart öka antalet dagar med distansarbete från tiden före pandemin, men majoriteten skulle vilja distansarbeta i mindre utsträckning än under perioden med restriktioner. Till exempel skulle endast 14 procent vilja distansarbeta minst 5 dagar i veckan i fortsättningen. 

Å andra sidan har 18 procent fått nog av distansarbete under perioden med pandemirestriktioner och vill inte alls distansarbeta framöver. Bland de som distansarbetade våren 2021 finns även personer vars arbetsuppgifter i fortsättningen inte nödvändigtvis gör det möjligt att arbeta på distans. Dessa är till exempel lärare på andra stadiet.

Av de konsumenter som är minst 25 år men högst 65 år och som distansarbetade våren 2021 distansarbetade 40 % i medeltal minst 5 dagar i veckan, 12 % distansarbetade 4 dagar, 9 % 3 dagar, 13 % 2 dagar, 12 % en dag och 14 % mer sällan än en dag i veckan under den gångna våren. Av de som distansarbetade före pandemirestriktionerna, det vill säga före mars 2020, distansarbetade 5 % minst 5 dagar i veckan, 2 % distansarbetade 4 dagar, 3 % distansarbetade 3 dagar, 8 % distansarbetade 2 dagar, 14 % distansarbetade
Figur 2. Antalet dagar med distansarbete bland konsumenter i åldern 25–64 år som distansarbetade våren 2021.

Vid tolkningen av figur 2 bör observeras att andelarna gäller för de respondenter i åldern 25–64 år som distansarbetade våren 2021. Största delen av denna åldersgrupp distansarbetade inte alls vid den aktuella tidpunkten.

Internetuppkopplingen hemma behövs för arbete och studier

Under de senaste åren har man i Traficoms konsumentundersökning om kommunikation frågat om distansarbete med tanke på användningen av bredbandsuppkopplingar. En del kan distansarbeta också utan internetuppkoppling, även om det förmodligen är ganska sällsynt.

Enligt konsumentundersökningen behövde 55 procent av alla konsumenter internetuppkopplingen hemma varje vecka våren 2021 för att arbeta, idka näring, studera eller sköta förtroendeuppdrag. Av konsumenterna behövde 38 procent en internetuppkoppling för att arbeta och 25 procent för att studera. Andelarna har inte ökat nämnvärt de senaste åren, men som man kan konstatera utifrån ovanstående, har till exempel mängden distansarbete ökat bland de som kan arbeta på distans och som kanske har gjort det även tidigare.

År 2019 behövde 32 % av konsumenterna en internetuppkoppling hemma för att distansarbeta eller idka näring, 23 % för att studera och 15 % för att sköta förtroendeuppdrag. År 2020 behövde 38 % av konsumenterna en internetuppkoppling för att distansarbeta eller idka näring, 27 % för att studera och 15 % för att sköta förtroendeuppdrag. År 2021 behövde 38 % en internetuppkoppling hemma för att distansarbeta eller idka näring, 25 % för att studera och 15 % för att sköta förtroendeuppdrag.
Figur 3. Andel av alla konsumenter som behöver internetuppkopplingen hemma för att arbeta, studera eller sköta förtroendeuppdrag.

Konsumentundersökningen genomfördes av IROResearch Oy. För undersökningen intervjuades 2 001 minst 15 år gamla finländare. Intervjuerna genomfördes som telefonintervjuer i mars–maj 2021.

Övriga teman i konsumentundersökningen behandlas i kommande publikationer.

Mer information

Marja Heinonen, kommunikationsmarknadsexpert, tfn 029 539 0306, marja.heinonen@traficom.fi

Svarstabell och tidsserier (Extern länk) för konsumentundersökningen om kommunikationstjänster år 2021

Traficoms nyheter 20.4.2021: Fungerande internetuppkopplingar en förutsättning för smidigt distansarbete – framtiden sätter press på utvecklingen av bredbandsnät