Statsunderstöden för kollektivtrafik är en viktig del av upprätthållandet och utvecklingen av kollektivtrafiken

Traficom beviljar statsunderstöd för den offentliga persontrafiken och NTM-centralernas anslag för kollektivtrafiken. I den utredning som nu publicerats utvärderas stödens effekt och ändamålsenlighet. Utvärderingen gällde anslag och statsunderstöd för regional och lokal trafik, statsunderstöd för stora och medelstora stadsregioner, klimatbaserad finansiering, projektunderstöd och coronastöd för kollektivtrafiken. 

”Enligt utvärderingen kan statsunderstöden för kollektivtrafik anses vara en viktig del av upprätthållandet och utvecklingen av kollektivtrafiken. Med hjälp av stödet kan man direkt påverka kollektivtrafikens servicenivå och attraktivitet. Dessutom kan man använda det för att motivera kommunerna att finansiera och utveckla kollektivtrafiken. Den förutsebara finansieringen, som kan riktas till den avtalstrafik som kollektivtrafikmyndigheterna anskaffar, har den viktigaste rollen”, berättar Toni Bärman, specialsakkunnig.

Det är viktigt att rikta statsunderstödet även till utvecklingen av trafiktjänster, såsom ren materiel, informations- och betalningssystem, uppföljning samt marknadsföring, för att säkerställa att kollektivtrafiken är lätt att använda och lockande. 

Målen för stöden behöver preciseras 

I utvärderingen rekommenderas att man i målen för statsunderstöden för de stora stadsregionerna lägger till främjande av transportsystemens funktion och stödjande av stadsutvecklingen. I uppföljningen av den riksomfattande trafiksystemplanen, det vill säga Trafik 12-planen, borde man lägga till indikatorer för kollektivtrafiktillgängligheten, det vill säga hur väl vi kan ta oss till de tjänster vi behöver med kollektivtrafiken, och för kollektivtrafikens utbud inom olika typer av behörighetsområden. 

Målen för statsunderstöden bör skrivas in i avtalen om markanvändning, boende och trafik (MBT), intensionsavtalen om kollektivtrafiken i de medelstora stadsregionerna samt i NTM-centralernas resultatavtal. Metoderna för att nå målen kunde vara flexibla och följa städernas egna strategier. Den klimatrelaterade finansiering som ingår i MBT-avtalen borde kombineras med basfinansieringen. Övrig klimatrelaterad finansiering bör regleras i förordningen om statsunderstöd för transportservice.

I upphandlingarna av NTM-trafiken borde målet vara att kräva enhetligt fastställda finansieringsandelar av alla kommuner. Statsunderstöden för små städer behöver göras mer jämlika, inledningsvis åtminstone genom att öka uppföljningen och den öppna delningen av information samt genom samordning mellan NTM-centralerna. 

I utredningen konstateras också att det behövs ett systematiskt förfarande när det gäller sammanställningen och delningen av de uppgifter om trafiktjänsterna som olika aktörer producerar för Traficom.

Utvärderingsramen kan tillämpas även på andra utvärderingar av statsunderstöden inom trafikens förvaltningsområde

I utredningen fastställdes en granskningsram för stöd för transportservice som användes vid utvärderingen av stöd för offentlig persontrafik. Det rekommenderas att ramen framöver tillämpas även på andra utvärderingar av statsunderstöd, stöd och motsvarande anslag inom trafikens förvaltningsområde. Med hjälp av ramen kan statsunderstödens effekt och ändamålsenlighet utvärderas på det sätt som statsunderstödslagen förutsätter.  

Utredningen genomfördes genom ett samarbete mellan Ramboll Finland Oy och Waystep Consulting Oy på uppdrag av Traficom. 

Länk till utredningen (Extern länk) (på finska)