Basservice och säkerhet i vardagen behöver radiofrekvenser

Transport- och kommunikationsverket Traficom svarar för radiofrekvensernas tekniska administration och planering, övervakning av frekvensernas användning samt utredning och avlägsnande av radiostörningar. I sin uppgift säkerställer Traficom att för samhället kritiska frekvenser fungerar och är tillgängliga även i störningssituationer och undantagsförhållanden.

Radiofrekvenser har en omfattande samhällelig och ekonomisk betydelse, eftersom de flesta nödvändiga tjänsterna för samhället, medborgare, företag och samfund fungerar i trådlösa kommunikationsnät. Kommunikationsnät för kritisk infrastruktur är bland annat

•    energiproduktion och -distribution,
•    vattenförsörjning och avfallshantering,
•    väsentliga tjänster i informationssamhället, såsom telekommunikation och kommunikation,
•    myndigheter,
•    finanssektorn samt
•    transport och logistik.

Jämsides med trådlös informationsöverföring använder dessa ofta noggranna tids- och positionsdata via satellitnavigeringstjänster. 

Frekvenser för nöd- och säkerhetsradiokommunikation utgör en annan helhet av frekvenser som i första hand ska tryggas. De mest betydande användarna av frekvenser för nöd- och säkerhetsradiokommunikation är luftfarten och sjöfarten samt myndigheter som svarar för samhällets och medborgarnas säkerhet, såsom nödtjänster, polisen, försvarsmakten, Tullen och gränsbevakningsväsendet.

Vid planering av kritiska kommunikationsnät för ett företags tjänster eller verksamhet är det väsentligt att även uppmärksamma frekvenserna. Det går enkelt och snabbt att bygga ett nät genom att använda tillståndsfri radioutrustning, men byggande av kritiska nät bör inte basera sig på dessa. Traficom kan säkerställa störningsfria frekvenser med frekvensplanering och radiotillstånd endast när tillståndspliktig radioutrustning används för näten.   

Tillgång till el och vatten tryggas med radiomodem som använder radiofrekvenser

El- och vattenverk är en användargrupp som har stor betydelse, men använder få radiofrekvenser. De använder tillståndspliktiga radiofrekvenser för sina radiomodem bland annat för överföring av mätnings-, larm- och styrningsdata. Trådlös dataöverföring i kommunalteknikens radionät är pålitligt och det kostnadseffektivaste sättet att sköta övervakningen och styrningen av el- och vattenverken. Radionätets funktion, hastighet och pålitlighet har central betydelse i övervakningen av eldistribution och vattenförsörjning, eftersom tryggad tillgång till el och vatten i samhället har stor betydelse i människors liv. 

Radiomodem kan användas för pålitlig dataöverföring i Finlands svåra terrängförhållanden där fasta förbindelser för närvarande inte anses vara ekonomiskt lönsamma lösningar. Allmänna mobilnät anses tillsvidare inte var lika fungerande och driftsäkra för dessa ändamål. Användning av tillståndspliktiga frekvenser anses därmed även i fortsättningen vara viktiga i eldistribution och vattenförsörjning. Ökningen av användningen av radiomodemfrekvenser och antalet nät har jämnat ut sig och för närvarande används cirka 15 000 sändare i dessa nät. I nuläget utvecklas och moderniseras näten genom att bland annat öka dataöverföringshastigheten, vilket medför behov av frekvensförändringar. I planeringen framhävs effektivare användning av radiofrekvenser än tidigare, så att Traficom kan erbjuda tillräckligt med radiofrekvenser för användarnas behov. 

Privata radionät används för skräddarsydda behov 

I företag som är kritiska för samhällets funktion, i synnerhet inom energiproduktion, logistik, säkerhets- och byggsektorn, används privata radionät i stor omfattning för olika syften. Till exempel fabriker, bevakningsföretag och hamnar använder lokala privata slutna radionät för talförbindelser och dataöverföring. I dessa radionät skapas förbindelsen snabbt och användningen medför inga extra avgifter. Nätets användbarhet och driftsäkerhet kan dessutom påverkas med egna investeringar så att man inte är beroende av andra för att använda nätet.

Efterfrågan på frekvenser för privata radionät är fortsatt stabil inom industrin. En tydlig tendens vid förnyande av gamla system är övergång från äldre apparater inom VHF-området till UHF-området och från analog teknik till digital radioteknik (DMR, Digital Mobile Radio). Ny användning för VHF-området fås när räddningsverken säkerställer sina förbindelser i det digitala myndighetsradionätet VIRVE med traditionella analoga radioapparater.

Efterfrågan på frekvenser reserverade för TETRA-tekniken (TETRA, Terrestrial Trunked Radio) för användning av näringslivet har inte motsvarat förväntningarna och nuförtiden kan DMR-näten användas med mindre utrustningsinvesteringar för att genomföra flera av de egenskaper som förväntas av TETRA-näten. Efterfrågan på privata radionät som baserar sig på mobilnätsteknologi har ökat kraftigt och de kommer att användas mer än tidigare i framtiden. 

Med hjälp av nöd- och säkerhetsfrekvenser förhindrar man olyckor och räddar liv

För nödkommunikation inom sjöfart och luftfart finns globalt vissa frekvenser reserverade samt egna frekvenser för efterspanings- och räddningsverksamhet. I en nödsituation sker radiokommunikationen med en talradio eller speciella nödsändare antingen automatiskt eller aktiverad av användaren. Nödtrafiken förmedlas med markbaserade förbindelser och för vissa nödsändare även med satellitförmedling. Radiotrafiken på nödfrekvenser följs kontinuerligt av flygledningen, övriga fartyg och luftfartyg samt i sjöräddningscentralen.

Nödsändare är fartygens nödlokaliseringsradiobojar EPIRB (Emergency Position Indicating Radio Beacon) samt luftfartygens ELT (Emergency Locator Transmitter) och personliga nödsändare PLB (Personal Locator Beacon). Dessa är avsedda för sändning av ett nödmeddelande via en satellit till markstationer. Apparaterna fungerar i det internationella systemet Cospas-Sarsat. Larm från en finländsk nödsändare mottas vid Åbo Sjöräddningscentral som förmedlar larm från luftfartyg till Flygräddningscentralen. 

Traficom för ett register över luftfartygens nödsändare som innehåller information om luftfartyg och bland annat deras nödkontaktuppgifter. Ett fartygs MMSI-nummer är programmerat i EPIRB-utrustningen som Sjöräddningscentralen använder för att hitta uppgifter om fartyget i fråga från Traficoms register. Identifikationsnumret som beviljats av Traficom har på motsvarande sätt programmerats i PLB-utrustningen för att hitta uppgifter om utrustningen i fråga.

Uppföljning av passagerarflygplanens flygningar är en del av luftfartssäkerheten. Flygplanen sänder med regelbundna intervaller planets beteckning, position, höjd och hastighet via systemet ADS-B (ADS-B, Automatic Dependent Surveillance-Broadcast). I en olyckssituation kan man utifrån uppgifterna från ADB-B utreda flygrutten och -banan före olyckan. Flygledningen, andra flygplan och de som har en ADS-B-mottagare kan ta emot ADS-B-sändningens uppgifter. 

Frekvenser för nöd- och säkerhetsradiokommunikation utgör en helhet av högsta prioritet i Traficoms störningsutredningsarbete som man strävar efter att skydda i stor omfattning även i störningssituationer och undantagsförhållanden.

Geodata och tidsinformation stöder samhällets tjänster

Geodata och tidsinformation används inom flera för samhället kritiska sektorer och tjänster. Satellitnavigeringssystemen (GNSS, Global Navigation Satellite Systems) ger exakta geodata och tidsinformation. Geodata kan även produceras med olika sensorer eller positionering som grundar sig på mobilnät eller wifi-nät. Vid positionering kan även användas kombinationer av olika lösningar. 

Geodata som grundar sig på GNSS-system används i stor omfattning bland annat inom räddningsverksamhet, logistik och trafik på land, till havs och i luften samt till exempel inom byggsektorn. Även många applikationer i smarta telefoner och enheter använder satellitpositionering. Exakta tidsinformation används till exempel inom finanssektorn samt i telenät, masskommunikation och elnät. Satellitnavigeringssystemet Galileo är byggt av Europeiska unionen (EU) och är det enda GNSS-systemet som drivs under civil kontroll. Andra motsvarande globala system är det amerikanska GPS, ryska GLONASS och kinesiska BeiDou.

GNSS-signaler från satelliter till jorden är svaga och således känsliga för olika störningar som till exempel kan orsakas av radioskugga i miljön, atmosfären (speciellt jonosfären) och olika radio- och elapparater som fungerar felaktigt eller finns i närheten. Signaler kan även störas eller vilseledas med avsikt. 

Satellitbaserad positionering såsom även störningsrisker för annan radiokommunikation kan minimeras med tekniska lösningar, till exempel genom att placera mottagarantennen längre bort från övriga radio- eller elapparater samt på en plats som inte har radioskugga. Flerfrekvensmottagare tar emot signaler från GNSS-system (GPS, Galileo, Glonass, Beidou) som fungerar inom olika frekvensområden, varvid en störning på en viss frekvens eller ett visst system inte nödvändigtvis hindrar att man får ett navigeringsresultat. Det finns även olika antennlösningar för att minimera störningsrisker och kritiska applikationer kan även användas till exempel genom att placera flera GNSS-mottagare på olika ställen i ett fartygsskrov eller i en byggnad. 

EU:s satellitbaserade positioneringssystem Galileo är en offentligt reglerad satellittjänst (Public Regulated Service, PRS) som tål störningar och vilseledande bättre än andra satellittjänster, eftersom dess signal är bredbandig, effektivare än öppna navigeringssignaler och krypterad. Syftet är att trygga tillgången till tidsdata och geografiska data och pålitligheten speciellt i säkerhetsmyndigheternas användning, såsom nödtjänster, polisen, försvarsmakten, Tullen och gränsbevakningsväsendet. I Finland svarar Cybersäkerhetscentret vid Traficom för PRS-tjänsten för myndighetsanvändning.

I myndighetsnätet tryggas tillgång till information och samarbetsmöjlighet i krissituationer

Nuförtiden använder myndigheterna myndighetsnätet Virve som drivs av Suomen Erillisverkot Oy. Eftersom egenskaperna för Virve-tekniken är otillräckliga för nutida myndighetsbehov bygger man som bäst bredbandstjänsten Virve 2.0 genom att utnyttja kommersiella mobilnät.
Virve möjliggör skyddade grupp- och individsamtal, nödanrop och kortmeddelanden genom att stöda myndigheternas samarbete i det dagliga arbetet och i krissituationer även över organisationsgränser. Användare av Virve-nätet är myndigheter, såsom  

•    räddningsväsendet, nödcentraler och polisen,
•    social- och hälsovården,
•    försvarsmakten,
•    gränsbevakningsväsendet,
•    Tullen och
•    kommuner.

Virve används även i annan säkerhetskritisk verksamhet såsom i industrin, bevakning, övervakning av ordningen och värdetransporter. Kommunikationsministeriet beslutar om de användargrupper som har rätt att använda myndighetsnätet.

I framtiden erbjuder Virve 2.0 även driftsäkra och säkra bredbandiga mobiltjänster som gör att bilder och videor kan användas för att bilda en lägesbild. När lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation samt lagen om verksamheten i den offentliga förvaltningens säkerhetsnät uppdaterades i början av 2019 blev det möjligt att erbjuda myndighetskommunikationstjänster i kommersiella mobilnät. På det viset säkrades myndigheternas företräde till trafik (prioritet) för att trygga kritisk kommunikation, användning av nödvändig dataöverföringskapacitet vid rusningssituationer (förtur) och nationellt nätbesök (roaming) i kommersiella nät samt övriga nödvändiga tekniska och funktionella förutsättningar.

Bredbandiga Virve 2.0 genomförs i samarbete mellan myndigheter och kommersiella aktörer. Suomen Erillisverkot Oy är serviceoperatör för Virve 2.0 och den kommersiella aktören som valdes till samarbetspartner levererar i sin tur basstationstjänster för 4G och 5G till Erillisverkot. Erillisverkot verkställer nätets kärnfunktioner genom att möjliggöra säkra förbindelser för myndighetsaktörerna.

Enligt planerna är det möjligt att använda Virve 2.0 i operativ verksamhet från början av 2023, fastän nya tjänster kommer att utvecklas långt in i framtiden. 

Frekvenser stöder vår säkerhet både för traditionella och nya användningsbehov

En av de mest betydande användargrupperna av radiofrekvenser är myndigheterna som svarar för vårt lands försvar och säkerhet, såsom försvarsmakten, gränsbevakningsväsendet och polisen. Traficom arbetar i nära samarbete med säkerhetsmyndigheterna. Traficom administrerar även användningen av myndighetsfrekvenser och ser till att civil användning av frekvenserna och till exempel att försvarsmaktens radiosystem fungerar utan att orsaka störningar för varandra.

Behovet av radiofrekvenser i digitaliseringen av samhället ökar även i myndighets- och försvarsverksamhet när trådlösa applikationer och användningsobjekt utvecklas och ökar. Traficom utvecklar metoder som effektiverar användningen av radiofrekvenser så att de även motsvarar myndigheternas behov av frekvenser. Användningen av frekvenser kan effektiveras till exempel med dynamiskt sambruk där den ena användaren använder frekvenserna när den primära användaren av frekvensområdet inte behöver frekvenser på ett visst geografiskt område eller vid en viss tidpunkt. Dynamiskt sambruk har till exempel använts för försvarsmaktens behov. 

Obemannade luftfartyg används i myndighets- och räddningsverksamhet

Teknologiutvecklingen har gjort att modellflyg, obemannade luftfartyg såsom drönare och andra obemannade farkoster används alltmer i hobby- och näringsverksamhet. Även i myndighetsverksamhet har dessa använts redan under en lång tid. 

I drönare används frekvenser för styrning och hantering samt överföring av data från luften till marken av nyttolastens apparater, till exempel en videokamera. I myndighetsverksamhet möjliggör drönare flera funktioner som stöder medborgarnas och även räddningspersonalens säkerhet, till exempel efterspaning av försvunna, lokalisering av terrängbränder eller kartläggning av risker vid olyckssituationer och bildande av lägesbild. Med hjälp av drönare fås hjälpen till platsen snabbare än tidigare och till exempel en brandplats kan kartläggas före brandbilarna anländer till platsen. Eftersom drönare och andra obemannade luftfartyg har blivit betydligt vanligare har det även medfört nya säkerhetshot, och säkerhetsmyndigheterna har fått behörighet att ingripa vid behov bland annat när det gäller användning av frekvenser för styrning av obemannade luftfartyg eller drönare. Ett ingripande får inte orsaka mer än obetydlig olägenhet för övrig radiokommunikation.

I hobbyverksamhet med obemannade luftfartyg används i stor utsträckning tillståndsfria radiosändare för styrning och dataöverföring. För professionell användning eller tillståndsfri verksamhet i större omfattning planerar Traficom frekvenserna och beviljar radiotillstånden från fall till fall. På webbplatsen droneinfo.fi/sv av Traficom finns mångsidig information om frågor i anknytning till flygning av drönare. 

Hållbar utveckling med digitalisering

FN:s mål för hållbar utveckling styr och utmanar utvecklingen av städer. Med sensorer och utrustning som är kopplade till den digitala infrastrukturen för framtidens städer försöker man bland annat nå målet med uppföljning och styrning av stadsinfrastrukturen i realtid, öka säkerheten och minska utsläppen till exempel med automatisk kollektivtrafik. Till exempel automatisk övervakning av bruks- och avloppsvatten och värmedistribution ökar funktionssäkerheten och förutseende av servicebehov ger stora inbesparingar.

Med digitaliserad hälsovård försöker man bland annat nå effektivare verksamhetsprocesser, kostnadsbesparingar och mångsidigare tillgång till vårdtjänster. Distansuppföljning av patienter och partiell virtualisering av hälsovården möjliggör ett högklassigt serviceutbud även utanför sjukhusen. Främjande av hälsan och förebyggande av sjukdomar är också ett centralt område under utveckling med hjälp av apparater och sensorer.

Vad än framtidens teknik möjliggör för att förbättra miljön och samhället, så har trådlös teknik och störningsfri och smidig användning av radiofrekvenser en betydande roll i sammanhanget. Traficom främjar och tryggar genom sin verksamhet möjligheten till en hållbar framtid för oss alla.

Gå tillbaka till webbsidan Radiofrekvenserna nu och i framtiden (Extern länk)