Ofta ställda frågor.
N2000 är ett höjdsystem enligt vilket markytans höjd och havsvattenstånden anges. Det är Finlands förverkligande av det gemensamma europeiska höjdsystemet, i vilket utgångsnivån definieras av nollpunkten NAP i Amsterdam (Normaal Amsterdams Peil).
Höjdsystemet N2000 grundas på den tredje precisionsavvägningen i Finland (1978–2006). De gamla systemen är NN, N43, N60 och det teoretiska medelvattenståndet.
Östersjöstaterna använder det gemensamma namnet BSCD2000 (Baltic Sea Chart Datum 2000) för systemet och till exempel i Sverige används förkortningen RH2000 och i Estland förkortningen EH2000.
Ändringen gör sjökorten och farlederna enhetligare och tydligare samt tar hänsyn till landhöjningens inverkan. Djupuppgifterna i N2000-sjökorten hålls uppdaterade när man använder uppgifter om vattenståndet som är bundna till samma N2000-höjdsystem. På så vis gör reformen det möjligt för sjökortsanvändarna att med en enkel metod få veta det aktuella vattendjupet på en plats som visas i sjökortet. Reformen gör det också möjligt att i framtiden introducera nya typer av navigationsprodukter.
I bakgrunden till sjökorts- och farledsreformen finns flera behov i anknytning till att förnya den praktiska verksamheten, men reformen grundar sig också på författningar. I rekommendation 163 för den offentliga förvaltningen fastställs höjdsystemet N2000 som Finlands nationella höjdsystem. Sjökartläggningsmyndigheterna i Östersjöstaterna har också kommit överens om att övergå till det gemensamma höjdsystemet N2000 (Baltic Sea Chart Datum 2000, BSCD2000). Systemet är förenligt med det europeiska höjdsystemet (EVRS) och underlättar därför samanvändning av uppgifter både nationellt och internationellt.
I höjdsystemet N2000 är nollpunkten fast, medan nollpunkten för det teoretiska medelvattenståndet i sin tur varierar med några millimeter årligen. Medelvattenståndet är därför egentligen inte en tydligt definierad referensnivå, utan i praktiken en referensnivå som varierar från år till år. Djupdata från olika år som är bundna till medelvattenståndet är således inte direkt jämförbara. Av praktiska skäl innehåller kort över medelvattenstånd alltid uppgifter från olika år, och detta fel i kortprodukterna förblir helt och hållet dolt för användaren. En årligen varierande referensnivå gör det också svårt att upprätthålla uppgifterna. Över en längre period kan felet bli betydande. Mätningar som gjorts olika år i höjdsystemet N2000 är direkt jämförbara med varandra, vilket innebär att djupdata inte föråldras.
I sjökort som är bundna till medelvattenståndet beaktas inte landhöjningen, vilket gör att djupdata snabbt blir föråldrade. Nollpunkten i N2000-systemet är bunden till jordskorpan och beaktar även landhöjningen.
I och med publiceringen av N2000-sjökorten ändras angivelserna på sjökorten. Angivelserna av leddjupgående i farlederna avlägsnas för farleder för handelssjöfart. Farledsuppgifter kommer framöver att finnas i den separata publikationen Kustlotsen.
Anvisningarna för användningen av farleder som publicerades år 2021 ska dock redan tillämpas i hela landet, oavsett om man använder ett MSL- eller ett N2000-sjökort. Även det leddjupgående som anges i de nuvarande korten över medelvattenstånd ska förstås som dimensionerat djupgående enligt anvisningarna.
Publiceringen av N2000-sjökorten inleddes i Bottenviken i slutet av 2021. Från Bottenviken fortsätter reformen via Bottenhavet och Skärgårdshavet till Finska viken. På de inre vattenvägarna ska reformen enligt planerna inledas år 2023. Genomförandet av reformen beräknas ta 5–6 år. På Traficoms webbplats upprätthålls ett uppdaterat kartproduktsindex över hur reformen framskrider.
Nyttiga länkar:Anvisning om tillämpningen av farledsdjup:https://www.traficom.fi/sites/default/files/media/file/SYVYYSOHJE_SV_2021_11_01.pdf (pdf)Finsk kustlots:https://www.traficom.fi/sv/vara-tjanster/sailing-directions-finnish-waters
Publiceringssituationen för N2000-sjökorten: https://www.traficom.fi/sv/transport/sjofart/n2000-sjokort-publiceringssituationen
Meteorologiska institutets uppgifter om vattenståndet, även i höjdsystemet N2000: https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vattenstandet
Farleds- och sjökortsreformen N2000 kommer att inverka även på båtlivet. Eftersom nollpunkten i N2000-systemet ligger under det nuvarande medelvattenståndet i havet (MSL), minskar djupvärdena i sjökorten med i medeltal 10–20 cm på grund av den ändrade referensnivån, men på motsvarande sätt är de vattenståndsvärden enligt N2000-systemet som Meteorologiska institutet presenterar lika mycket större. Det tillgängliga vattendjupet ändras således inte, när man beaktar vattenståndsuppgifterna som anges i höjdsystemet N2000.
Värdena för det dimensionerade djupgåendet i grunda farleder (f.d. leddjupgående) kommer i regel att minska, när farledsuppgifterna i sjökorten anpassas till N2000-systemet. Det tillgängliga vattendjupet förblir dock oförändrat även i båtfarlederna, när vattenståndsuppgifterna enligt N2000 används.
Djupuppgifterna i havsområden utanför farlederna kommer huvudsakligen att minska ännu mer än bara skillnaden mellan höjdsystemens nollpunkter. Orsaken till att djupsiffrorna blir ännu lägre i havsområden är att man i samband med reformen för gamla djupangivelsers del måste ta hänsyn till landhöjningens långsiktiga inverkan. Man ska också ta hänsyn till att djupangivelserna i sjökort över områden utanför farlederna fortfarande delvis grundar sig på gamla och bristfälliga sjömätningsuppgifter.
I N2000-sjökorten anges inte längre leddjupgåendet för farleder för handelssjöfart. Leddjupgående i sjökort är globalt sett ett specifikt finländskt fenomen. Sjökort är i stor utsträckning internationellt standardiserade. I Finland kan vi därför inte fritt bestämma hurdana angivelser sjökorten ska innehålla och vad de betyder. Mot bakgrund av standarderna betyder den sjökortsangivelse som i Finland är känd som leddjupgående (INT M6) ”största tillåtna djupgående”. Den nationella definitionen av leddjupgående stöder dock inte den här uppfattningen, utan leddjupgående är det märkvärde som används vid planeringen av en farled. För farleder för handelssjöfart avlägsnas värdena för leddjupgående från sjökorten, eftersom angivelsen av dem strider mot de nationella anvisningarna. Framöver kommer termen dimensionerat djupgående att användas för leddjupgåendet i en farled.
Kustlotsen är en officiell nautisk publikation enligt kraven i SOLAS-konventionen som producerats till stöd för sjökorten och innehåller olika uppgifter med anknytning till navigering. Traficom började ge ut Kustlotsen i slutet av 2021. I Kustlotsen publiceras bland annat farledsuppgifter. Enligt sjölagen ska befälhavaren innan en resa påbörjas försäkra sig om att den tänkta rutten har planerats med hjälp av adekvata sjökort och nautiska publikationer för området i fråga.
Med ramat djup avses det djup på vilket man fastställt att det finns fritt vatten i ett visst område. Med minst vattendjup avses det faktiska minsta vattendjupet i ett visst område. I sjökort anges det ramade djupet för en farleds områden med beteckningen för minsta vattendjup, trots att det inte nödvändigtvis är fråga om det faktiska minsta djupet i området.
Ett dimensionerat djupgående på 9,5 meter i en farled innebär att farleden är dimensionerad för att under normala förhållanden användas med detta djupgående när vattenståndet ligger på referensnivåns nollpunkt. Det dimensionerade djupgåendet är således beroende av referensnivån. Det verkliga dimensionerade djupgåendet vid en viss tidpunkt bestäms alltså alltid enligt det rådande vattenståndet. Om det dimensionerade djupgåendet i N2000-systemet är 9,5 meter och vattenståndet i N2000-systemet är +20 centimeter kan fartyget enligt dimensioneringen använda farleden med ett djupgående på 9,7 meter.
Det dimensionerade djupgåendet ovan är dock ingen garanti för en säker färd och ingen absolut gräns. I vissa situationer kan ett fartyg som uppfyller vissa kriterier använda farleden även med ett större djupgående än det med vattenståndet justerade dimensionerade djupgåendet. Befälhavaren ansvarar alltid för att bedöma behovet av djupmarginal, för fartygets djupgående och för att färden är säker.
I hamnar för handelssjöfart ändras djupvärdena och de ramade djupen i hamnbassängerna för att motsvara N2000-systemet. För inloppet i varje hamn fastställs nya värden för dimensionerat djupgående och ramat djup, vilka från fall till fall är 0–20 centimeter mindre än de nuvarande värdena. I verkligheten förblir vattendjupet oförändrat. I samband med reformen sörjer Trafikledsverket även för att anpassa de djupuppgifter som behövs i hamnområdena efter N2000-systemet.
För att fördelarna med farleds- och sjökortsreformen N2000 i fråga om säkerhet och transporteffektivitet ska förverkligas är det viktigt att hamnuppgifterna är aktuella, exakta och av hög kvalitet. Aktuella och exakta uppgifter om hamnarna har stor betydelse när beslut om fartygens lastningsmöjligheter samt en säker och effektiv användning av farledsrummet ska fattas.
Traficom har startat en samarbetsmodell för hamnarna som gör det möjligt att producera ännu exaktare officiella sjökortsprodukter än tidigare för fartygen som de kan följa ända fram till kajen samt som både hör till den nya generationen och innehåller kompletterade data. Målet för samarbetet är enhetliga mätningar, upprätthållande av data samt distribution av sjökort och nautiska publikationer som baserar sig på dessa i såväl statens farleder som hamnområden.
Till följd av ändringen av referensnivån minskar djupuppgifterna i sjökorten med omkring 10–20 centimeter beroende på området. I en del fall har det dimensionerade djupgåendet i farlederna dock inte minskats på motsvarande sätt, utan farledernas dimensionerade djupgående har förblivit detsamma både i MSL- och N2000-systemet. Utöver vattnets djup inverkar även bland annat hastigheten för det fartyg som använts vid dimensioneringen av farleden på det dimensionerade djupgåendet. En sänkning av hastigheten minskar fartygets squateffekt, varvid behovet av djupmarginal minskar. I en del fall har djupmarginalen även kunnat dimensioneras aningen större än normalt på grund av landhöjningen, för att farleden ska vara säker i många år framöver. Vid övergången till N2000-systemet syns landhöjningen i form av ett minskande vattenstånd, så i dimensioneringen behöver en liknande marginal inte längre inkluderas, och denna marginal har kunnat utnyttjas i det dimensionerade djupgåendet. Oftast innebär ett bibehållet dimensionerat djupgående i en farled att den dimensionerande hastigheten har sänkts på motsvarande sätt (i medeltal 0,5–1,0 knop). Dessa granskningar har utförts per farled, och om fartygens dimensionerande hastighet har blivit för låg har farledens dimensionerade djupgående minskats. Förutom i farledskorten kommer den dimensionerande hastigheten i fortsättningen att anges även i Kustlotsen.
Publiceringen av N2000-sjökorten inleddes i Bottenviken i slutet av 2021. Tiden för övergången och genomförandet av reformen har uppskattats till 5–6 år. Från Bottenviken fortsätter reformen via Bottenhavet och Skärgårdshavet till Finska viken. Avsikten är att börja publicera sjökortsprodukter för de inre vattenvägarna år 2023. https://www.traficom.fi/sv/transport/sjofart/n2000-sjokort-publiceringssituationen
Djup- och farledsuppgifterna i sjökorten förändras inte i praktiken. I de nya N2000-kartprodukterna över inlandsfarvattnen väljs som det enskilda insjöområdets referensnivå, dvs. seglationssäsongens lägsta vattenstånd, det N2000-värde som närmast motsvarar referensnivån i det nuvarande NN-höjdsystemet. På grund av den här åtgärden bevaras djup- och farledsuppgifterna i sjökortsprodukterna i praktiken oförändrade.
I Saimens farleder för handelssjöfart (djupfarleder) är det dock skäl att beakta de förändringar som sker i sjökortsangivelserna för farleder för handelssjöfart (se Vad händer i farlederna).Som vattenståndsuppgifter för insjöområden ska man använda vattenståndsuppgifter som meddelats i N2000-höjdsystemet. Uppdaterade vattenståndsuppgifter för varje enskilt insjöområde angivna i N2000-höjdsystemet kommer att finnas i vattenståndstjänsten för inlandsfarvatten som Finlands miljöcentral upprätthåller
I varje sjökort står det vilken referensnivå som använts till vänster i den övre marginalen. För att underlätta övergången till det nya höjdsystemet visas också förkortningen på det använda höjdsystemet till vänster i den nedre marginalen. I sjökort där djupangivelserna har angetts från medelvattenståndet (Mean Sea Level) används förkortningen MSL, och i sjökort där djupangivelserna följer N2000-systemet används förkortningen BSCD (N2000). I sjökortsserierna finns anteckningen på insidan av frampärmen.
Lättast får man fram aktuell information om produkternas referensnivå genom att kontrollera Sjökortskatalogen.
Lättast får man fram aktuell information om produkternas referensnivå genom att kontrollera Katalogen över sjökort i Finland.
Därutöver har metaobjektet M_NPUB laggts till för varje cell, i fältet INFORM finns information om vilken referensnivå som används på kartan. Ifall objektet inte finns är det fråga om en karta med referensnivån medelvattenstånd.
I praktiken har olika förkortningar faktiskt använts i olika sammanhang för begrepp som betyder samma sak. Det gemensamma namnet som Östersjöländerna kommit överens om för det nya höjdsystemet är Baltic Sea Chart Datum 2000. Förkortningen som används är BSCD2000, eller BSCD (N2000) i finska sjökort.
Det nya gemensamma höjdsystemet BSCD2000 för Östersjön är förenligt med de nationella höjdsystemen i olika länder, till exempel N2000 i Finland, RH2000 i Sverige och EH2000 i Estland.
Angivelserna MW (Mean Water) och MSL (Mean Sea Level) refererar båda till medelvattenståndet och betyder i praktiken samma sak. MSL är en etablerad term inom sjöfarten. Vid farledsplanering och vattenbyggnad har förkortningen MW använts i större utsträckning. Läs mer: Bekanta dig med termerna. Linkki
Meteorologiska institutet kommer att publicera sina observationer och prognoser om vattenståndet också i N2000-systemet till exempel på sin webbplats (https://sv.ilmatieteenlaitos.fi/vattenstandet). Information om vattenståndet N2000 inleds samtidigt de första N2000- sjökorten publiceras i slutet av 2021.
Skillnaderna mellan nollnivåerna för det teoretiska medelvattenståndet och N2000-systemet meddelas i Meteorologiska institutets tabell (https://ilmatieteenlaitos.fi/keskivesitaulukot).
Det blir lättare att följa långsiktiga förändringar i vattenståndet i N2000-systemet. Eftersom referensnivån är densamma från år till år, räcker det att helt enkelt följa vattenståndet. Det genomsnittliga vattenståndet varierar dock från område till område, så det går inte att direkt jämföra variationer i vattenståndet mellan olika områden.
