Vanliga frågor om nya tillgänglighetskrav för produkter och tjänster

Tillsynen av både produkter och tjänster inleds 28.6.2025. 

I fråga om produkter gäller kraven endast nya produkter som släppts ut på marknaden efter 28.6.2025. Produkter som släppts ut på marknaden tidigare behöver inte heller senare uppfylla tillgänglighetskraven. 

För tjänsternas del är situationen en annan och även de gamla tjänsterna, som har erbjudits redan före 28.6.2025, ska uppdateras så att de uppfyller de nya tillgänglighetskraven.

Ja, det finns undantag för inledandet av tillsynen i form av en övergångsperiod. 

Produkter som används för att tillhandahålla tjänster ska uppfylla tillgänglighetskraven efter en övergångsperiod på fem år, dvs. senast 28.6.2030. Övergångsperioden gäller produkter vars huvudsakliga syfte är att tillhandahålla tjänster som omfattas av tillgänglighetsdirektivet. 

Sådana produkter är till exempel: 

• digitalboxar vars huvudsakliga syfte är att erbjuda tillgång till audiovisuella medietjänster 

• elektroniska läsapparater såsom Kindle, som enkom planerats för läsning av e-böcker

Dessutom kan självbetjäningsterminaler som tagits i bruk före 28.6.2025 användas för att tillhandahålla motsvarande tjänster i 20 år efter att de har börjat användas. 

Serviceavtal som ingåtts före 28.6.2025 kan fortgå tills de upphör att gälla, dock högst till 28.6.2030.

Med utsläppande på marknaden avses att produkten för första gången görs tillgänglig för konsumenterna på Europeiska unionens marknad. En produkt görs tillgänglig på marknaden när den i samband med affärsverksamhet levereras till marknaden för distribution, förbrukning eller användning, antingen mot betalning eller avgiftsfritt. Det är värt att notera att varje enskild produkt endast kan släppas ut på unionens marknad en gång.

Traficom övervakar att produkterna och tjänsterna överensstämmer med kraven på basis av anmälningar från tillverkare, importörer, distributörer och tjänsteleverantörer samt på basis av kundernas kontakter. Verket vägleder och råder också ekonomiska aktörer att se till att produkterna och tjänsterna uppfyller kraven.

I tillsynen av produkterna har Traficom dessutom till sitt förfogande tillsynsmetoder enligt lagen om marknadskontroll, såsom att företa inspektioner och ta produkter för undersökning. Om produkten inte uppfyller kraven, kan den ekonomiska aktören åläggas att se till att produkten uppfyller kraven. Traficom kan också förbjuda en ekonomisk aktör att tillverka en produkt, släppa ut eller tillhandahålla en produkt på marknaden eller på annat sätt överlåta en produkt, eller bestämma att en produkt ska dras tillbaka från marknaden. Kostnaderna för dessa åtgärder kan påföras den ekonomiska aktören. Att uppsåtligt eller genom grov vårdslöshet förse en produkt som inte överensstämmer med kraven med CE-märkning (om CE-märkning se fråga 19) är förbjudet och kan leda till bötesstraff.

Bestämmelser om åtgärder som gäller tjänster finns i lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Om tjänsten inte uppfyller tillgänglighetskraven kan Traficom ge tjänsteleverantören en anmärkning och ålägga tjänsteleverantören att se till att tjänsten uppfyller kraven.

Föreläggandena kan förenas med vite.

Ja, det är möjligt att avvika från tillgänglighetskraven i vissa situationer. 

En ekonomisk aktör kan avvika från tillgänglighetskraven på de grunder som föreskrivs i lagen. Dessa är en sådan förändring som leder till en grundläggande förändring av produktens eller tjänstens karaktär (grundlig ändring) och en oproportionell börda för den ekonomiska aktören som uppstår vid iakttagandet av kraven. 

En bedömning av huruvida iakttagandet av tillgänglighetskraven utgör en oproportionell börda ska göras genom att jämföra kostnaderna för iakttagandet av kraven i förhållande till verksamhets- och kapitalkostnaderna, och nettokostnaderna för iakttagandet av kraven i förhållande till nettoomsättningen samt som en kostnads-nyttokalkyl, där man särskilt ska beakta funktionshindrade personers behov av att använda produkten. Aktören kan inte åberopa en oproportionell börda om hen får finansiering från källor som inte hör till hens egna medel och som beviljas för att förbättra tillgängligheten.

Åberopande av undantagsgrunder förutsätter att en bedömning görs av huruvida förutsättningarna för undantag uppfylls samt att en anmälan om undantag görs till tillsynsmyndigheten. Om anmälningsskyldigheten se fråga 16.

Produkter som omfattas av tillsynen är

1. Maskinvara med operativsystem som är avsedda för konsumenter, såsom smarttelefoner, surfplattor, bordsdatorer och bärbara datorer.
2. Betalterminaler som fungerar enligt självbetjäningsprincipen.
3. Bankautomater, resebiljettautomater och incheckningsautomater med vilka man tillhandahåller tjänster som avses i 3 a kap. i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster
4. Sådana interaktiva självbetjäningsterminaler som innehåller information och som tillhandahåller sådana tjänster som avses i 3 a kap. i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster och tjänster som hör till den lokala och regionala buss- och spårtrafiken. Till tillämpningsområdet hör inte terminaler som installerats som fasta delar av fordon eller terminaler som inte är interaktiva, såsom tidtabellsskärmar på stationernas väggar.
5. Konsumentterminaler som används för elektroniska kommunikationstjänster, till exempel smarttelefon, men även utrustning som modem och routrar.
6. Konsumentterminaler som använder audiovisuella medietjänster, såsom digitalboxar och smart-tv.
7. Elektroniska läsapparater, vars huvudsakliga syfte är att göra det möjligt att läsa och använda e-böcker, såsom den bärbara trådlösa elektroniska läsapparaten Kindle.
8. Andra sådana produkter som används för att tillhandahålla tjänster och identifieringstjänster som avses i 3 a kap. i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, såsom identifieringsverktyg som banken tillhandahåller.

*De tjänster som avses i 3 a kap. i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster är tjänster som omfattas av tillgänglighetsdirektivets tillämpningsområde. Dessa är persontrafiktjänster, e-boks- och webbutikstjänster, elektroniska kommunikationstjänster och tjänster som erbjuder tillgång till audiovisuella innehållstjänster samt vissa konsumentbanktjänster, såsom konsumentkrediter, investeringstjänster och betaltjänster.

Tjänster som omfattas av tillsynen är

1. Digitala tjänster som erbjuds som en del av persontrafiktjänsterna, såsom tjänsteleverantörernas webbplatser och mobilapplikationer, elektroniska resebiljettjänster och elektroniska biljetter.
2. E-böcker, dvs. elektroniska böcker, som läses via webbläsare eller mobilapplikation – alla skriftliga verk som publicerats i digital form såsom skön- och faktalitteratur samt läroböcker och professionella digitala bibliotek och nätbokhyllor.
3. Webbutikernas tjänster, dvs. tjänster som tillhandahålls på en webbplats och som tjänster på en mobil enhet och där man kan ingå distansförsäljningsavtal enligt konsumentskyddslagen.
4. Elektroniska kommunikationstjänster, dvs. internetförbindelsetjänster, såsom bredbandstjänster och kommunikationstjänster mellan personer, såsom telefonsamtal, textmeddelanden, snabbmeddelandetjänster (t.ex. WhatsApp, Messenger) och e-post.
5. Tjänster som erbjuder tillgång till audiovisuella innehållstjänster, såsom webbplatser för tjänster som Yle Arenan, Katsomo och Netflix, mobilapplikationer, applikationer som erbjuds i tv och digitala adaptrar samt hybrid-tv-tjänster och elektroniska programguider.
6. Vissa konsumentbanktjänster, såsom konsumentkrediter, investeringstjänster och betaltjänster.

Av dessa omfattar Traficoms tillsyn i fråga om kraven på alla tjänster sådana elektroniska kommunikationstjänster och tjänster som tillhandahåller tillgång till audiovisuella innehållstjänster, till den del det inte är fråga om tjänster enligt lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, dvs. webbplatser och mobilapplikationer. I lagen föreskrivs dock om tilläggskraven för tjänster som tillhandahåller kommunikationstjänster och tillgång till audiovisuella innehållstjänster. Traficom övervakar att kraven iakttas även i fråga om webbplatser och mobilapplikationer.

Övriga ovan nämnda tjänster övervakas av enheten för tillgänglighetstillsyn vid Regionförvaltningsverket i Södra Finland fram till 31.12.2024. Tillgänglighetstillsynen har överförats till Traficom från och med 1.1.2025, varvid all tillsyn enligt tillgänglighetsdirektivet sker hos Traficom.

Nej. Kraven i tillgänglighetsdirektivet gäller inte sådana tjänster som möjliggör interaktion mellan personer endast som en liten kompletterande funktion och som är kopplade till en annan tjänst, såsom ett onlinespel. Chattar mellan spelare i ett datorspel behöver alltså inte uppfylla tillgänglighetskraven.

Telefon- och textmeddelandetjänster som baserar sig på nummer är traditionella telefontjänster. Detta innebär att samtal och meddelanden kopplas på basis av telefonnumret istället för via internet.

I fråga om produkter riktar sig marknadstillsynen över tillgängligheten till tillverkare, importörer och distributörer som är verksamma på medlemslandets marknad. I Finland övervakas alltså företag som är verksamma på den finländska marknaden. Till exempel kan man inte vidta åtgärder mot en produkttillverkare som är etablerad utanför EU i fall av bristande överensstämmelse, men om ett företag som är etablerat i Finland importerar produkten till Finland gäller importörens skyldigheter för företaget i fråga. 

I fråga om tjänster riktas tillsynen till företag som tillhandahåller tjänster i Finland, även om företaget i fråga har etablerat sig någon annanstans. På så sätt är till exempel stora multinationella företag som tillhandahåller kommunikationstjänster eller audiovisuella medietjänster, såsom WhatsApp och Netflix, skyldiga att iaktta tillgänglighetskraven när de tillhandahåller sina tjänster i EU:s medlemsländer. 

Tillsynen av tillgänglighetskraven förutsätter samarbete mellan myndigheterna i de olika medlemsländerna. Tillsynsmyndigheten i varje medlemsstat övervakar de produkter och tjänster som finns på marknaden inom deras eget område. Samma krav och kravnivåer gäller i de olika medlemsländerna. När en produkt eller tjänst inte överensstämmer med kraven i Finland, strider den mot kraven i alla medlemsländer. Produkter eller tjänster som strider mot kraven rapporteras till myndigheterna i andra medlemsländer, varvid den observerade bristande överensstämmelsen med kraven leder till åtgärder även i andra EU-länder. 

Med mikroföretag avses företag med färre än 10 anställda och vars årliga omsättning eller årliga balansomslutning är högst 2 miljoner euro.

I fråga om tjänster gäller tillgänglighetskraven inte mikroföretag. Mikroföretag som tillhandahåller tjänster som omfattas av tillgänglighetsdirektivet omfattas inte av direktivets och den nationella lagstiftningens tillämpningsområde. Mikroföretagen uppmuntras dock att beakta tillgänglighetskraven i sin verksamhet och följa dem. Det är också en fördel för företagen att följa kraven när tjänsternas användbarhet förbättras.

I fråga om produkter gäller tillgänglighetskraven också mikroföretag, dvs. de är skyldiga att iaktta tillgänglighetskraven, men de är befriade från anmälningsskyldigheten och dokumentationen av undantag som gäller ekonomiska aktörer. Ett mikroföretag behöver alltså inte göra en anmälan till tillsynsmyndigheten eller göra en bedömning om det avviker från tillgänglighetskraven på grund av en oproportionell börda eller grundlig ändring.

När ett mikroföretag deltar i konkurrensutsättningen av en offentlig upphandling ska det dock uppfylla alla samma krav som de övriga deltagarna.

Ansvaren och skyldigheterna bestäms närmare enligt aktörens roll, men en del av skyldigheterna är ändå gemensamma för alla (se fråga 14-17).

Med ekonomisk aktör avses en aktör som levererar en produkt eller tjänst till marknaden, antingen ensam eller tillsammans med andra aktörer, och som är skyldig att för egen del ansvara för produktens eller tjänstens överensstämmelse med kraven. 

• Ekonomiska aktörer vid utsläppande av produkter på marknaden är produktens tillverkare, importör och distributör. 
• Aktörer som tillhandahåller tjänster är tjänsteleverantörer.

Ansvaren och skyldigheterna bestäms enligt aktörens roll, men en del av skyldigheterna är ändå gemensamma för alla. 

a) Tillverkare

Tillverkaren ska 

• säkerställa att produkten är designad och tillverkad i enlighet med tillgänglighetskraven. Ett sätt att påvisa överensstämmelse med kraven är att följa den harmoniserade standarden. 
• upprätta teknisk dokumentation och EU-försäkran om överensstämmelse för produkten. Den tekniska dokumentationen och EU-försäkran om överensstämmelse ska förvaras i fem år från det att produkten släpptes ut på marknaden.
• förse produkten med CE-märkning (om CE-märkning se fråga 19).

Dessutom ansvarar tillverkaren för att 

• produkten är försedd med ett parti- eller serienummer eller någon annan märkning som gör det möjligt att identifiera produkten. 
• produkten också ska förses med tydliga och begripliga anvisningar och säkerhetsinformation på både finska och svenska, så att informationen om produktens användning och egenskaper är tillgänglig för konsumenterna. Produkten ska också vara försedd med tillverkarens kontaktuppgifter.

b) Auktoriserad representant

Tillverkaren kan utse en auktoriserad representant som ansvarar för 

• att hålla EU-försäkran om överensstämmelse och den tekniska dokumentationen tillgänglig för marknadstillsynsmyndigheten 
• att samarbeta med myndigheten för att korrigera en eventuell bristande överensstämmelse med kraven. 

Tillverkaren kan dock inte till den auktoriserade representanten delegera ansvaret för att en produkt är designad eller tillverkad så att den uppfyller kraven eller för upprättandet av dokumentation.

c) Importörer

Importören ska

• innan produkten släpps ut på marknaden säkerställa att tillverkaren har fullgjort sina skyldigheter att upprätta en EU-försäkran om överensstämmelse och att förse produkten med CE-märkning (se fråga 19) samt övriga uppgifter och anvisningar som krävs. En produkt får inte släppas ut på marknaden om den inte uppfyller tillgänglighetskraven. 
•  underrättatillverkaren och marknadstillsynsmyndigheten om bristande överensstämmelse med kraven.
• ange sina kontaktuppgifter på produkten och bevara en kopia av EU-försäkran om överensstämmelse tillgänglig för marknadskontrollmyndigheten i fem år från det att produkten släpptes ut på marknaden. 
• se till att lagringen eller transporten av produkten inte äventyrar efterlevnaden av kraven.

På importören tillämpas tillverkarens skyldigheter, om importören släpper ut produkten på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en produkt som redan släppts ut på marknaden på ett sätt som kan påverka uppfyllandet av kraven. 

d)   Distributörer

Distributören ska 

• kontrollera att en EU-försäkran om överensstämmelse har upprättats för produkten och att produkten är CE-märkt (om CE-märkning se fråga 19). 
• också försäkra sig om att tillverkaren och importören har bifogat de kontaktuppgifter som krävs för produkten, samt identifieringsuppgifter och anvisningar för produkten. 
• också se till att lagringen eller transporten av produkten inte äventyrar efterlevnaden av kraven.

På distributören tillämpas tillverkarens skyldigheter, om distributören släpper ut produkten på marknaden i eget namn eller under eget varumärke eller ändrar en produkt som redan släppts ut på marknaden på ett sätt som kan påverka uppfyllandet av kraven.

Aktörernas gemensamma skyldigheter

Om tillverkaren, distributören eller importören anser eller misstänker att en produkt som den släppt ut på marknaden inte uppfyller tillgänglighetskraven, ska den

•  omedelbart bringa produkten i överensstämmelse med kraven eller dra den tillbaka från marknaden. Aktören kan också åberopa en oproportionell börda eller en grundlig ändring (se fråga 5) som grund för avvikelse från tillgänglighetskraven. 
• underrätta marknadstillsynsmyndigheten om brister och korrigerande åtgärder samt åberopande av undantagsgrund. Om anmälningsskyldigheten se fråga 16. Tillverkaren och importören ska föra bok över produkter som inte uppfyller tillgänglighetskraven.
• på begäran lämna marknadstillsynsmyndigheten identifieringsuppgifter för de senaste fem åren om alla andra ekonomiska aktörer som har levererat produkten till den eller till vilka den har levererat produkten. 
• på begäran av marknadstillsynsmyndigheten lämna alla uppgifter och handlingar som behövs för att påvisa överensstämmelse med kraven på ett språk som myndigheten lätt förstår och samarbeta med myndigheten för att bedöma tillgängligheten eller rätta till bristen på överensstämmelse med kraven. 

Tjänsteleverantören ska 

• se till att tjänsten uppfyller de krav som ställs på den i tillgänglighetsdirektivet och i den nationella lagstiftningen. Ett sätt att påvisa överensstämmelse med kraven är att följa den harmoniserade standarden. 
• om tjänsten inte uppfyller tillgänglighetskraven ska brister och korrigerande åtgärder alltid anmälas till tillsynsmyndigheten. Tjänsteleverantören kan också åberopa en oproportionell börda eller en grundlig ändring som grund för avvikelse från tillgänglighetskraven. Även avvikelser ska anmälas till myndigheten. Om anmälningsskyldigheten se fråga 16.
• på myndighetens begäran lämna all nödvändig information för att påvisa överensstämmelse med kraven och samarbeta med myndigheten för att få tjänsten att överensstämma med kraven.
• Om det är fråga om en sådan digital tjänst som avses i lagen om tillhandahållande av digitala tjänster, dvs. en webbplats eller mobilapplikation, ska ett tillgänglighetsutlåtande utarbetas för tjänsten. Modellen och anvisningarna finns på webbplatsen www.tillgänglighetskrav.fi. Tillgänglighetsutlåtandet ska bland annat innehålla en allmän beskrivning av den digitala tjänsten samt en utredning om hur den digitala tjänsten uppfyller tillgänglighetskraven. Regionförvaltningsverket i Södra Finland övervakar att tillgänglighetskraven följs fram till 31.12.2024, varefter tillsynen överförs till Transport- och kommunikationsverket Traficom från och med 1.1.2025.

Ett egentligt tillgänglighetsutlåtande behöver inte utarbetas om det är fråga om en kommunikationstjänst eller tjänster som tillhandahåller tillgång till audiovisuella innehållstjänster och som inte är webbplatser eller mobilapplikationer. 

Tjänsteleverantören ska dock i tillgänglig form publicera en beskrivning av tjänsten och dess funktion för att bedöma om tillgänglighetskraven uppfylls. Om tjänsteleverantören avviker från tillgänglighetskraven genom att åberopa en oproportionell börda eller en grundlig ändring, ska man dessutom ge information om vilka tillgänglighetskrav tjänsten inte uppfyller.

Uppgifterna ska förvaras så länge som tjänsten tillhandahålls och uppgifternas aktualitet ska kontrolleras minst vart femte år och alltid när det görs ändringar i tjänsten.

Aktörerna är skyldiga att underrätta myndigheten om att en produkt eller tjänst inte uppfyller kraven. Det finns två typer av anmälningar:

1. Om en produkt eller tjänst strider mot kraven, men åtgärderna för att få den att överensstämma med kraven skulle medföra en grundlig ändring av produkten eller tjänsten eller en oproportionell börda för aktören (se fråga 5), kan aktören åberopa dessa undantagsgrunder som föreskrivs i lagen. 

   Aktören ska dokumentera åberopandet genom att göra en bedömning av om förutsättningarna för undantag uppfylls och anmäla åberopandet till myndigheten. Om myndigheten upptäcker brister i bedömningen uppmanar den aktören att korrigera bristerna inom utsatt tid. Myndigheten kan ålägga aktören att göra bedömningen på nytt inom en viss tid. När det gäller tjänster ska bedömningen alltid göras på nytt när tjänsten ändras samt minst vart femte år.

2. Om en aktör upptäcker att en produkt eller tjänst strider mot kraven men inte vill åberopa en grund för undantag eller om det inte är möjligt att åberopa en sådan grund med beaktande av förutsättningarna för undantag, ska aktören underrätta myndigheten om den brist som observerats och meddela om korrigerande åtgärder och tidtabellen för att avhjälpa bristen. 

Det finns en färdig blankett för anmälan på Traficoms webbplats när tillsynen inleds 28.6.2025. 

Tillhandahållandet av kommunikationstjänster och tjänster som erbjuder tillgång till audiovisuellt innehåll kan bestå av olika servicekedjor där flera olika aktörer deltar i produktionen och förmedlingen av tjänsten. Utgångspunkten bör vara att varje aktör i utbudskedjan för sin del ansvarar för tjänstens tillgänglighet.

Om audiovisuellt innehåll används till exempel via den audiovisuella innehållsleverantörens egen webbplats eller applikation, ansvarar tjänsteleverantören också för att åtkomsten till den audiovisuella innehållstjänsten är tillgänglig. Om tjänsten används via någon annan tjänsteleverantörs webbplats eller applikation ansvarar denna aktör för tillgängligheten till tjänsten. Den nätoperatör som förmedlar innehållet ansvarar också för sin del för tjänstens tillgänglighet. 

I fråga om elektroniska programguider ska leverantören av audiovisuella innehållstjänster, såsom en tv-kanal, tillhandahålla programguidens information på ett tillgängligt sätt. Informationsförmedlaren ansvarar för sin del för tjänstens tillgänglighet och den tjänsteleverantör som slutligen sammanställer och visar innehållet ansvarar för sin del för att åtkomsten till programguiden är tillgänglig för tittaren.  

Tjänster som erbjuder tillgång till audiovisuella innehållstjänster, såsom YLE Arenan, fungerar på vissa terminaler. Terminalerna ska uppfylla tillgänglighetskraven enligt lagen om tillgänglighetskrav för vissa produkter. En tjänsteleverantör som tillhandahåller tillgång till en audiovisuell innehållstjänst kan dock inte förutsättas tillhandahålla sin tjänst så att den alltid fungerar på alla terminaler. Om tjänsten till exempel används med en viss applikation, stöder terminalen applikationen i fråga eller också inte.

Den befintliga standarden EN 301 549 uppdateras så att den motsvarar kraven i tillgänglighetsdirektivet. Det slutliga utkastet till standarden (Final Draft) planeras bli klart senast 30.4.2025. I detta utkast görs inga betydande ändringar. Publikationen som EN-standard har planerats ske 15.2.2026 och en hänvisning till standarden i EU:s officiella tidning 31.5.2026, varvid standarden får status som en harmoniserad standard. 

För att genomföra en fullständig interaktiv diskussion (Total Conversation) och textning i realtid (Real Time Text) utarbetas dessutom ETSI-standarden ES 204 009, vars slutliga utkast beräknas bli färdigt i augusti 2025.

I och med tillgänglighetsdirektivet utarbetas sammanlagt tre nya harmoniserade standarder och tre befintliga standarder uppdateras. Tidtabellen för färdigställandet och förenhetligandet av dessa standarder varierar och är under åren 2026 och 2027.

Teman för de nya harmoniserade standarderna som ska utarbetas är (inofficiella översättningar till svenska):

• Icke-digital information om produkter
• Stödtjänster för produkter och tjänster
• EN 303 919; Nödkommunikation och nödnumret 112

De harmoniserade standarder som ska uppdateras är:

• EN 301 549, ny version 4.1.1, Tillgänglighetskrav för informations- och kommunikationstekniska produkter och tjänster 
• EN 17161, Planering som lämpar sig för alla
• EN 17210 Den byggda miljöns tillgänglighet och användbarhet

Dessutom utarbetas andra standardiseringsprodukter, såsom tekniska rapporter eller tekniska specifikationer, vars utarbetande- och godkännandeprocess är snabbare än den officiella standarden. Man kan till exempel hänvisa till dem i de harmoniserade standarderna. Läs mer om standardiseringen i anslutning till tillgänglighetsdirektivet. 

Harmoniserade standarder är inte det enda alternativet för att påvisa överensstämmelse. Att följa standarderna anses i princip vara frivilligt, eftersom endast de väsentliga krav som ställs i direktivet är juridiskt bindande. Tillverkaren har alltså möjlighet att påvisa överensstämmelse med kraven på andra sätt, vilket förutsätter en sakkunnig och grundlig bedömning av överensstämmelsen med kraven. 

Produkten ska vara försedd med CE-märkning, om vars krav föreskrivs i förordning (EG) nr 765/2008. 

CE-märkningen ska fästas på produkten innan den släpps ut på marknaden och produkten ska uppfylla alla gällande krav vid den tidpunkt då den släpps ut på marknaden.

CE-märkningen visar att tillverkaren försäkrar att produkten uppfyller alla krav som gäller den och att tillverkaren tar fullt ansvar för produkten. Samma produkt kan omfattas av flera EU-författningar som kräver CE-märkning, varav tillgänglighetsdirektivet utgör ett exempel. I och med tillgänglighetsdirektivet utvidgas CE-märkningen till att även omfatta tillgänglighetskraven.

EU-försäkran om överensstämmelse ska innehålla produktens

• allmänna beskrivning
• beskrivning av hur tillgänglighetskraven uppfylls 
• förteckning över tillämpliga harmoniserade standarder 

I försäkran ska man också 

• specificera de krav som undantaget gäller 

Undantag från kraven i direktivet förutsätter att tillverkaren gör en dokumenterad bedömning av att iakttagandet av kraven i direktivet orsakar en betydande förändring av produktens eller tjänstens grundläggande karaktär eller en oproportionell börda för de ekonomiska aktörerna.

Försäkran om överensstämmelse ska hållas uppdaterad och tillgänglig för myndigheterna tillsammans med den tekniska dokumentationen i fem år efter utsläppandet på marknaden. Försäkran om överensstämmelse ska finnas på finska och svenska för produkter som säljs i Finland.

En modell för försäkran om överensstämmelse finns i bilaga III till Europaparlamentets och rådets beslut nr 768/2008/EG.

För produkten upprättas endast en försäkran om överensstämmelse som innehåller de uppgifter som krävs om överensstämmelse i förhållande till alla bestämmelser som tillämpas på produkten.

Användningsuppgifterna, dvs. de märkningar, varningar och anvisningar som finns på själva produkten, ska bland annat kunna uppfattas med mer än ett sinne och presenteras i ett typsnitt med lämplig storlek och tillräcklig kontrast.

Anvisningar som är separata från produkten, såsom allmänna bruksanvisningar och anvisningar för användning och aktivering av tillgänglighetsfunktioner, ska dessutom vara till exempel i sådan textform som lämpar sig för visning av anvisningarna även med hjälp av assisterande teknik. 

Även produktens förpackning och den information som ges på den om till exempel hur den ska öppnas och bortskaffas ska göras tillgänglig. 

Produktens användargränssnitt ska vara sådant att användningen av produkten inte förutsätter stor räckvidd eller stor styrka och att produkten kan kopplas till hjälpmedel. Dessutom ska man se till att egenskaperna kan uppfattas med mer än ett sinne. Till exempel för talbaserade funktioner ska det för styrningen av användningen finnas alternativa lösningar för tal- och ljudfunktionerna, och vid användning av synbaserade egenskaper ska de visuella elementen kunna förstoras och deras klarhet och kontrast justeras. 

Produkterna har också produktspecifika krav. 

• Till exempel självbetjäningsterminaler ska ha en text-till-tal-teknik och möjlighet att använda egna hörlurar. 
• Produkter som används för att tillhandahålla elektroniska kommunikationstjänster ska bland annat förses med textningsegenskaper i realtid och högkvalitativt stöd för ljudåtergivning om text används utöver ljud.

Utgångspunkten är att produkterna ska planeras och tillverkas så att så många som möjligt kan använda dem. Produkten ska vara lättillgänglig för personer med funktionsnedsättning.

Till exempel får användningen av en produkt inte förutsätta stor styrka eller vara beroende av bara ett sinne. Detta innebär till exempel att det i en biljettautomat ska vara möjligt att välja en text-till-tal-teknik.  Om produkten förmedlar information med hjälp av färger ska det finnas alternativa sätt att genomföra färgerna. Produktens funktioner ska vara konsekventa och det ska finnas tillräckligt med tid för användaren att utföra de nödvändiga åtgärderna.

En digitalbox är en produkt som används för tillhandahållande av audiovisuella medietjänster. Den omfattas av tillgänglighetskraven för alla produkter som omfattas av tillämpningsområdet (se fråga 22) och dessutom säkerställer det produktspecifika kravet att personer med funktionsnedsättning får tillgång till de tillgänglighetsegenskaper som ingår i urvalet för leverantören av den audiovisuella medietjänsten.

Kommunikationstjänster mellan personer ska när talkommunikation tillhandahålls också erbjuda en textningsegenskap i realtid (Real Time Text, RTT). Om tjänsten utöver talkommunikation även tillhandahåller videobild ska tjänsten erbjuda så kallade fullständiga interaktivitetsegenskaper (Total Conversation, ToCo), dvs. samtidigt synkroniserat tal, text och videobild.

Dessutom ska kommunikationstjänsterna ge information om tjänstens funktion och om produkter används för att tillhandahålla tjänsten ska man informera om hur produkterna i fråga anknyter till tjänsten, vilka tillgänglighetsegenskaper de har (t.ex. alternativa tal- och ljudfunktionslösningar i en smarttelefon) samt hur de fungerar tillsammans med hjälpmedel och -arrangemang. Uppgifterna ska ges i tillgänglig form, till exempel via fler än en sinneskanal och med tillräckligt stor fontstorlek och tillräcklig kontrast. 

Även tjänstens stödtjänster, såsom telefoncentraler och tekniskt stöd, ska vid behov ge information om tjänstens tillgänglighet och kompatibilitet med hjälpmedelstekniken med hjälp av tillgängliga kommunikationssätt.

Syftet med tillgänglighetskraven är att säkerställa att alla kan använda de audiovisuella innehållstjänsterna i så stor utsträckning som möjligt. Därför ska också tillgången till dessa tjänster vara tillgänglig. De elektroniska programguiderna och informationen i dem ska vara lätta att uppfatta, hantera och förstå, samt vara funktionssäkra och innehålla information om tillgången till tillgänglighetsegenskaper. 

• Med uppfattbarhet avses till exempel att informationen presenteras på sätt som användaren kan uppfatta. Till exempel för bilder är alternativet en text som förmedlar samma information. 
• Gränssnittskomponenterna och navigeringen ska kunna hanteras, dvs. webbplatsen ska kunna användas till exempel enbart med hjälp av tangentbordet. 
• Textinnehållet ska vara läsbart och begripligt. 
• Med funktionssäkerhet avses att tjänsten måste tåla till exempel användning av assisterande teknik. 

Tjänsterna ska också säkerställa att innehållstjänsternas tillgänglighetsegenskaper förmedlas högklassigt och presenteras noggrant, så att användaren kan hantera presentationen och användningen av dem. Tjänster som erbjuder tillgång till innehåll ska stöda möjligheten att välja och skräddarsy innehållstjänstens tillgänglighetstjänster, såsom textning, syntolkning och talad textning. Kontrollerna för lättanvända funktioner ska vara lätta att hitta och deras egenskaper, t.ex. undertexternas storlek eller syntolkningens ljudvolym, ska vara lätta att justera. 

Dessutom ska tjänsterna ge information om tjänstens funktion och om produkter används för att tillhandahålla tjänsten ska man informera om hur produkterna i fråga anknyter till tjänsten, vilka tillgänglighetsegenskaper de har samt hur de fungerar tillsammans med hjälpmedel och -arrangemang. Uppgifterna ska ges i tillgänglig form, till exempel via fler än en sinneskanal och med tillräckligt stor fontstorlek och tillräcklig kontrast. 

Även tjänstens stödtjänster, såsom telefoncentraler och tekniskt stöd, ska vid behov ge information om tjänstens tillgänglighet och kompatibilitet med hjälpmedelstekniken med hjälp av tillgängliga kommunikationssätt.

Om tillgänglighetskraven för produkter som används för att tillhandahålla tjänster, såsom en digitalbox, se frågorna 22–23.

Yle Arenans webbplats, mobilapplikation och smart-tv-applikationer är tjänster som tillhandahåller åtkomst till audiovisuella innehållstjänster och tillgänglighetskraven för dessa beskrivs i fråga 25.

Ja, det gör det. Kraven i tillgänglighetsdirektivet gäller också offentlig upphandling när upphandlingen gäller produkter eller tjänster som omfattas av direktivets tillämpningsområde. De produkter och tjänster som omfattas av tillämpningsområdet ska uppfylla tillgänglighetskraven när de upphandlas. 

Om en produkt eller tjänst uppfyller kraven i tillgänglighetsdirektivet i enlighet med harmoniserade standarder, uppfyller den de tillgänglighetsegenskaper som förutsätts i bestämmelserna om offentlig upphandling.

Tillsynen över produkterna kan genomföras utifrån anmälningar och kontakter som tillsynsmyndigheten tagit emot eller på eget initiativ utifrån tillsynsmyndighetens riskbedömning. En ekonomisk aktör kan till exempel åläggas att se till att produkten överensstämmer med kraven eller att dra tillbaka den från marknaden. Om tillsynsmetoderna se även fråga 3.

En betydande del av tillsynen utgörs av de ekonomiska aktörernas egna anmälningar om brister i produkterna och korrigerande åtgärder samt åberopande av undantagsgrunder (se fråga 4). För att åberopa en oproportionell börda eller en grundlig ändring ska aktören lämna myndigheten en bedömning av huruvida förutsättningarna uppfylls. Om myndigheten upptäcker brister i bedömningen uppmanar den aktören att korrigera bristerna.

Dessutom ska myndigheten publicera en förteckning över sådana produkter som inte uppfyller tillgänglighetskraven.

Vid tillsynen av tjänsterna reagerar myndigheten på anmälningar och kontakter eller förfrågningar. Man kan få meddelanden från konsumenter, tjänsteleverantörer, intressentgrupper eller andra myndigheter. En betydande del av tillsynen utgörs av tjänsteleverantörernas egna anmälningar om tjänsternas bristande överensstämmelse med kraven. Myndigheten tar emot tjänsteleverantörernas meddelanden om brister i tjänsterna och korrigerande åtgärder samt åberopande av undantagsgrunder (se fråga 4). För att åberopa en oproportionell börda eller en grundlig ändring ska tjänsteleverantören göra en bedömning av huruvida förutsättningarna uppfylls och underrätta myndigheten om åberopandet. Om myndigheten upptäcker brister i bedömningen, uppmanar den tjänsteleverantören att avhjälpa bristerna inom utsatt tid och bestämmer vid behov att en ny bedömning ska göras. 

Myndigheten kan på basis av anmälningar eller kontakter och även på eget initiativ kontrollera om tjänsten överensstämmer med kraven. I fall där tjänsten strider mot kraven kan tjänsteleverantören ges en anmärkning och förpliktas att se till att tjänsten överensstämmer med kraven. Om tillsynsmetoderna se även fråga 4.

Köparen kan returnera apparaten till säljaren och kräva att köpet hävs. Det lönar sig också att anmäla om saken till tillsynsmyndigheten (Traficom), som kan vidta nödvändiga åtgärder för att bedöma bristen på överensstämmelse med kraven och eventuellt dra tillbaka produkten från marknaden. Det egentliga hävandet av köpet och eventuella tvister och ersättningsärenden i anslutning till det övervakas dock av Konkurrens- och konsumentverket (KKV) www.kkv.fi.

När tillgänglighetskraven är likadana i alla EU-länder kan produkter och tjänster erbjudas inom hela EU och man behöver inte göra olika versioner av dem i olika länder.

Det nationella genomförandet av tillgänglighetsdirektivet har framskridit i olika takt i de olika medlemsländerna. I största delen av medlemsländerna har den nationella lagstiftningen dock färdigställts eller så närmar sig färdigställandet.

I detta fall är det lämpligt att kontakta tillsynsmyndigheten i det aktuella landet.