Förstasidan: Traficom
Förstasidan: Traficom
Gå till sökfunktionen

Anvisningar för ansökan om bredbandsstöd

Stödansökan ska lämnas in till Traficom senast 31.12.2018. Projekten måste vara färdiga i slutet av år 2020.

Vem kan få stöd?

Landskapsförbundet väljer den sökande som ska genomföra projektet. Information om pågående konkurrensutsättningar.

Stödsökanden kan vara ett företag, en sammanslutning eller en stiftelse. I praktiken är sökanden oftast ett aktiebolag eller ett andelslag. Oberoende av verksamhetsform ska sökanden vara en självständig juridisk person.

Stöd kan beviljas ett företag som har ekonomiska förutsättningar att genomföra projektet. Små och medelstora företags (SMF-företags) och storföretags ekonomiska situation (Extern länk)bedöms på olika sätt. Företagets storlek är också av betydelse vid bedömning av borgen som kommunerna gett för byggprojektet. Företaget kan inte anses vara ett SMF-företag, om kommunens ägarandel i företaget är minst 25 %.

Stödsökanden ska ha planer för tillhandahållandet av nät- och kommunikationstjänster inom nätets område. Sökanden behöver inte tillhandahålla tjänsterna själv utan tjänsterna kan göras tillgängliga med olika avtalsarrangemang. Sammankoppling av nätet som byggs och det allmänna kommunikationsnätet ska också vara arrangerat.

Stödsökanden och nätägaren måste vara samma instans. De skyldigheter som hänför sig till att få stöd gäller alltid ägaren av det nät som byggs med hjälp av stödet.

Behandling av ansökan om stöd

1: Ansökan

2: Behandling

  • Nätanalys på remiss
  • Beslutsutkast på remiss

 

3: Beslut

4: Förhandsbetalning

5: Ansökan om utbetalning

Stödberättigande kostnader för projektet

Det är möjligt att få stöd för kostnader för byggande av ett nödvändigt fibernät som levereras till stadigvarande bostäder och företagens verksamhetsställen. Minimiförutsättningen är att nätet som byggs är kapabelt att tillhandahålla bredbandsabonnemang med en dataöverföringshastighet på åtminstone 100/100M.

Stödberättigande arbetskostnader är till exempel

  • kabelinstallationsarbeten
  • plog- och grävarbeten
  • teletekniska arbeten
  • kartläggnings-, planerings-, och dokumenteringsarbeten
  • tillstånd samt projektledning.

Stödberättigande materialkostnader är till exempel kostnader från

  • kablar
  • aktivutrustning
  • skyddsrör
  • skarvbrunnar
  • utrustningsutrymmen och
  • apparatskåp.

Det är inte möjligt att få stöd till kostnader som uppstår till exempel

  • i ett område som sträcker sig 100 meter från en sådan aktivutrustning där det tillhandahålls eller kan tillhandahållas avancerade kommunikationstjänster (i lagen om bredbandsstöd används begreppet "anslutningspunkt")
  • av de sista 100 metrarna från en abonnentanslutning
  • i ett område där det redan finns ett nät som lämpar sig för tillhandahållande av snabbt bredband
  • i ett område där man under de följande 3 åren kommer att bygga fibernät för tillhandahållande av snabbt bredband utan statligt stöd.

Kostnaderna är stödberättigande först efter det att ansökan blivit anhängig vid Traficom. En separat projektbokföring ska föras om projektet. Läs mer om frågor som gäller bokföringen här.

Stödets maximibelopp och kommunens betalningsandel

I stödbeslut bestäms om det statliga stödets maximibelopp för bredbandsprojektet samt om statens och kommunens stödandel i projektet. Betalningsandelarna beräknas alltid från de stödberättigande kostnaderna för projektet, inte från de totala kostnaderna.

Förutsättningen för beviljande av det statliga stödet är att kommunen betalar 33 %, 21,78 % eller 8 % av de stödberättigande kostnaderna för projektet. Beroende på kommunens betalningsandel är det statliga stödet högst 33 %, 44,22 % eller 58 % av de stödberättigande kostnaderna för projektet.

Exempel 

Projektets totala kostnader är 150.000 € och stödberättigande kostnader beräknas till 100.000 €. Projektet får bara bredbandsstöd, inte någon annan offentlig finansiering. Då beviljar Kommunikationsverket statligt bredbandsstöd för 33 % av de stödberättigande kostnaderna, dock högst 33.000 euro, och kommunen ska betala 33.000 euro av projektets kostnader. Sökanden ska betala resten av projektets kostnader. 

Det slutliga stödbeloppet baserar sig alltid på de faktiska kostnaderna, som stödtagaren ska verifiera. Då det är möjligt att få stöd endast för de faktiska stödberättigande kostnaderna, kan det slutliga stödbeloppet som betalas ut vara mindre än vad som i stödbeslutet angivits som statligt stöd. Allt offentligt stöd kan totalt uppgå högst till det belopp som motsvarar de stödberättigande kostnaderna. I så fall är stödintensitet 100 %.

Stödandet av projektet

1: Kostnadsberäkning

  • Sökandens uppskattning av projektets totalkostnader

2: Icke stödberättigande kostnader

  • Kostnader som uppstår i områden som inte kan få stöd och övriga icke stödberättigande kostnader

3: Stödberättigande kostnader

  • Materialkostnadernas stödberättigande baserar sig på den stödberättigande kabelns längd; arbetskostnadernas stödberättigande baserar sig på den stödberättigande nätsträckningens längd

4: Stödbelopp

  • Kommun 33% (eller 21,78% eller 8%), staten 33% (44,22 eller  58%)

 

5: Faktiska kostnader

  • Stödet som betalas ut baserar sig på de faktiska kostnaderna
  • Stödet får dock inte överskrida det maximibelopp som finns i stödbeslutet.

Uppgifter om nätet och stödtagarens skyldigheter

För att kunna bedöma de stödberättigande kostnaderna behöver Traficom detaljerad information om det nät som planeras. Sökanden ska lämna nätplanen i form av geografisk information samt en planrapport där de planerade kablarna, grävrutterna samt övrig utrustning och material anges.

Byggnadsplanen ska genomföras i enlighet med den nätplan som godkänts för stödbeslutet. Det färdiga nätet kan dock av motiverade orsaker avvika något från planen utifrån vilken stödansökan upprättats. Sådana godtagbara ändringar kan t.ex. vara små ändringar av rutter som beror på oväntade terränghinder samt enstaka huskablar som inte byggts på grund av liten efterfrågan. Utbyggnad som avviker från nätplanen är inte stödberättigande.

Ett nät som byggts med hjälp av stödet ska kunna tillhandahålla funktionssäkra och trygga tjänster såväl för invånarna och företagen på området som för konkurrerande teleföretag. Leveransvillkoren och priserna på tjänsterna ska publiceras på stödtagarens webbsidor.

Bredbandstjänster för användare

  • De stadigvarande bostäderna och företagen inom projektområdet ska kunna ha möjlighet att skaffa ett bredbandsabonnemang av en operatör som får bredbandsstöd.
  • Abonnemanget ska kunna användas för avancerade bredbandstjänster. Tjänster kan tillhandahållas av det företag som fått stöd eller företagets avtalspartner.

Överlåtelse av nyttjanderätt till nätet till konkurrerande teleföretag

Stödtagaren ska öppna ett nät som byggts med hjälp av stödet för konkurrens genom att överlåta nyttjanderätt till det kommunikationsnät, det nätelement (t.ex. kabelkanaler) och den kapacitet som byggts med hjälp av stödet till det teleföretag som har bett om nyttjanderätt.

Nyttjanderätten ska överlåtas såväl till nätets fysiska delar, t.ex. i fibernätet till svart fiber, kabelkanaler, utrustningsutrymmen som till nätets kapacitet, t.ex. fasta förbindelser (en tjänst i vilken en definierad överföringskapacitet mellan anslutningspunkter i kommunikationsnätet tillhandahålls utan styrning av meddelanden) eller till en bitstream-produkt. Nyttjanderätten ska överlåtas till alla sådana nyttjanderättsprodukter som tekniskt kan utföras i nätet.

Nyttjanderätten ska överlåtas oberoende av för vilket ändamål teleföretaget bett om den, men företagets nyttjandebehov ska vara äkta och konkret.

Skyldigheten att överlåta nyttjanderätt gäller inte sådant föremål för nyttjanderätten som är i stödtagarens egen användning eller behövs för stödtagarens eget skäliga kommande behov.

Nyttjanderätten ska överlåtas på icke-diskriminerande villkor, dvs. på villkor som på ett jämbördigt sätt berör teleföretag som är i samma situation.

Ett konkurrerande teleföretag får inte bemötas annorlunda när det är fråga om villkor för tillhandahållande av tjänster t.ex. med tanke på tjänstens prissättning, leveranstid eller servicenivå.

För överlåtelse av nyttjanderätt kan man ta ut en skälig ersättning/hyra.

Ett skäligt pris kan i praktiken åtminstone inte vara högre än att det motsvarar en på betydande marknadsinflytande baserad skyldighet att prissätta en motsvarande produkt eller tjänst kostnadsorienterat.